Bibliotek i Halland

Rachel Van Riel visar på sätt att synliggöra biblioteket!

Vad händer om biblioteken väljer att sätta läsarna i främsta rummet? Hur påverkar det våra arbetssätt, biblioteksrummet och skyltningen?

Rachel Van Riel, ledare för företaget Opening the Book i England, gav oss många konkreta tips och idéer på detta tema under en studiedag på Folkets Hus i Varberg den 24 november. 44 deltagare från bibliotek i Halland och angränsande län hade samlats för att ta del av alla erfarenheter som Rachel och hennes kollegor samlat på sig genom åren.

”Sell the sizzle, not the sausage” –förmedla den stämning och atmosfär som läsning kan ge, snarare än innehållet, menar Rachel. Använd gärna små skyltställ, det är alltid lättare att ha några få böcker att välja på än många. Men skyltställen ska alltid vara välfyllda och innehållet bytas ofta.

Skyltningarna får gärna innehålla oväntade kombinationer och Rachel gav många exempel på hur man kan arbeta. Hellre bilder av läsare som visar upp sin favoritbok än bilder på författare! Läsarpubliken är den största i världen men är trots detta osynlig eftersom läsning är en privat företeelse.

En faktor som borde påverka bibliotekens uppställning mer än den gör är att människor gör sina val allt senare. 75 % har inte bestämt sig för vad (eller om?) man tänker låna när man kommer in i biblioteket, jämfört med 50 % för tjugo år sedan.

I denna innehållsrika dag ingick också en övning  där vi diskuterade hur läsning passar in i våra liv samt ett grupparbete där vi fick ge förslag på hur man kan arbeta med lässtimulans i en viss målgrupp. Studiedagen var en del i temat Att synliggöra biblioteket som regionbiblioteket har arbetat med under 2009.

Mer att läsa: Bibliofilen, nr 1 2008, sidan 3

/Eiler Jansson

Låna en Levande bok i Halmstad

Det kom ett mejl med en rapport från ett lyckat arrangemang:

Under parollen Möt dina fördomar – låna en levande bok öppnade det levande biblioteket lördag 5 september sina portar på Halmstads stadsbibliotek. Tolv titlar fanns för utlån: Hemlös, 8-barnsmor, dansare, blind, bonde, begravningsentreprenör, makthavare, kvinnlig officer, frikyrklig, absolutist, muslimsk kvinna, skejtare. Det fanns tre exemplar av titeln makthavare, och vi fick hastigt skaffa ett extra exemplar av titeln hemlös pga. stor efterfrågan. 65-70 personer utnyttjade möjligheten att under max 45 minuter samtala med en av de levande böckerna. Nedan följer några reflexioner kring de erfarenheter vi gjorde.

Upplägget
Enligt tidigare erfarenheter lägger man med fördel programmet i anslutning till ett större arrangemang. Mycket folk är i rörelse, stämningen hög. Detta bekräftades. Låna en levande bok lyftes av Danskalaset, bägge programmen drev nya grupper till biblioteket och varandra.

Från början diskuterade vi ingående om vi skulle betona mötet med fördomar eller - mer utslätat - nyfikenheten på det främmande. Det blev en kompromiss. Vi önskade bevara provokationen i mötet med fördomar, men ville samtidigt locka människor som bara är nyfikna. Vi är glada att vi inte tonade ner grundtanken från Roskildefestivalen 2000: tillfället att möta den som man faktiskt har förutfattade meningar om. I synnerhet lärare och politiker var heltända på denna möjlighet som de alltid längtat efter utan att veta om det :-)

Valet av titlar och personer som representerar dem är naturligtvis avgörande. Vi ville ha titlar som stack ut ordentligt, förkroppsligade av personer som var trygga i sin identitet, smidiga och öppna. Åtta titlar representerades av vänner och bekanta, två av offentliga personer och två av andra-/tredjehandstips. Några avslag fick vi: lapplisa, rom, miljonär, vegan, homo ville inte/reagerade inte och transpersonerna [transvestiterna] hade High Heels Racing i Båstad. Det var viktigt för oss att få en bra mix med utmaning för alla smakriktningar. Böckerna bjöds in till infoträff några dagar innan arrangemanget, men endast två kom.

Budgeten
Vår budget på 10 000 kr höll. Nästan hälften gick till banderoll och Miss Universumliknande band som kan återanvändas vid framtida arrangemang. Alla levande böcker var helt införstådda med att enda ersättningen bestod i lunch och fika. Två biobiljetter blev en glad överraskning.

Marknadsföringen
Vi anser att trycksaker och webbinfo var välkomponerade i text och layout. Men vi nådde inte ut tillräckligt med vår info. Många hade inte sett den och en del hade inte fattat vad det handlade om. På grund av semester och bristande rutin ägnade vi för lite tid och tanke åt distributionen. Och vi tjatade förgäves på HP om ett reportage före evenemanget – där låg vi i lä av Danskalaset. I gengäld blev det ett stort och bra reportage efteråt, en våg att rida på nästa gång.

Själva dagen - Böckerna
Allt började mardrömsaktigt genom att Elisabeth blev förhindrad att medverka. Marie-Louise ryckte heroiskt in och blev en klippa genom att sköta utlåning och trivsel. Våra böcker kom i god tid för de sista instruktionerna och hann bekanta sig med varandra innan utlåningen. De första låntagarna var en klass från Sture som direkt gav en mängd utlån. Från början syntes en klar tendens: hemlös, blind, 8-barnsmamma var mycket efterfrågade, fast frikyrklig till sist fick flest lån. Titlarna hade mellan tre och sex lån, de flesta på maxtiden 45 minuter.

Vi betonade att de populära inte fick slita ut sig och de mindre gångbara inte ta det personligt. De flesta blev ganska lagom trötta, hemlös hade kunnat prata hela kvällen med och några hade mer att ge. Man var glad att dessa var mogna människor som passade på att prata med varandra och mingla runt. Utvärderingen visade att alla hade känt sig bekväma, haft roligt och kan tänka sig medverka igen. Den sista halvtimmen ägnade vi åt spontana reaktioner och det blev en kreativ feedback som också innehöll idéer för framtiden.

Själva dagen – Låntagarna
Klassen från Sturegymnasiet var en riktig fullträff. Läraren var kvar hela dagen och har även sett till att vi fått deras reflektioner. Roligt och lärorikt, en stor chock, jätteintressant, en väldigt ovanlig upplevelse, vi hade fördomar men vår inställning har förändrats väldigt mycket är några reaktioner. Alla gör tummen upp, några tycker detta borde vara obligatoriskt i skolan och en annan anknyter till terminologin: det är bra för människor som inte är så läsintresserade att få lite mer insikt i olika ”självbiografier”.

Allmänhetens synpunkter har vi mer indirekt genom böckerna: att samtalen var trevliga och meningsfulla. I denna grupp kom nog de flesta av nyfikenhet och vissa hade ett existentiellt ärende. Vi fick bara positiva kommentarer och stämningen i vårt lilla bibliotek var uppsluppen. En del tyckte vi kunde ha ännu mer kontroversiella titlar. Men vi förstod att det även fanns de som inte vågade låna.

Detaljer kan ha stor effekt: folk tyckte det var jätteroligt att lånereglerna stipulerade att Boken ska återlämnas i samma skick som vid utlån och att Absolutisten stod som förkommen. Blev nästan bättre än om hon hade varit där! Och man uppskattade att fikat var lite utöver det vanliga.

Dagen efter
var man trött, men lycklig. Nya idéer sprutade i huvudet – säkert en frukt av mycket olika människors möten i en avspänd inramning. Vi gör gärna om det.

Halmstad i oktober 2009

Marie-Louise Rågwall
Elisabeth Skog
Benedicte Södergren

Assistentakademin 2009

En vacker oktoberdag samlades biblioteksassistenter från hela Halland i Laholm, för att träna på att hantera dilemmasituationer och lära av varandra. Till dagen var Anneline Sander inbjuden för att handleda och tillsammans med deltagarna skapa forumspel.

Forumspel innebär att man i grupp diskuterar och sen spelar upp en dilemmasituation. Detta lilla spel visas upp för övriga deltagare och sedan får åskådarna ingripa och ge förslag på hur man kunde ha hanterat situationen annorlunda.

Vi fick ta del av några vanliga situationer på bibliotek: låntagare som inte vill kännas vid att de ska betala böter, kollegor som inte följer reglerna och vilka konsekvenser det kan få, ungdomar som söker uppmärksamhet genom att vara stökiga och provocera, samt hur besvärliga telefonsamtal kan hanteras.

Vi passade också på att titta runt i Laholms bibliotek och fick ta del av hur de arbetat i en process för att utveckla biblioteket som mötesplats. Vi hade också tur och fick se den nya bokbussen. Den gav ett rymligt intryck och vi testade kapaciteten genom att kolla så att vi alla fick plats. Det var inga problem!

Jag tyckte att dagen var mycket lärorik och blev verkligen imponerad av alla deltagare - så mycket kunskap och erfarenheter ni har att dela med er av! När vi fick i uppgift att presentera varandra var det roligt att konstatera att vi alla är ganska lika och har liknande intressen. Spännande att sen få se att det ändå fanns så många olika sätt och metoder för att hantera situationer i forumspelen. Men det kanske var det där med vädret, som vi skulle använda för att beskriva oss själva?

Tack för en bra dag!

/Aprilvädret Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Spännande föreläsning om bibliotekens framtid

Jag var inte på konferensen Knutpunkt 2009 i Linköping, men är väldigt glad för att det läggs ut inspelningar av föreläsningarna på webben.

Än så länge finns David Lankes föreläsning "Inventing the future of librarianship" publicerad: http://www.knutpunkt2009.se/node/22 Han ger där ett förslag på vad varje bibliotekarie bör ha som personligt uppdrag i arbetet. Se föreläsningen och berätta om ni håller med!

Förhoppningsvis får vi snart ta del av fler spännande föreläsningar från konferensen som arrangerades av Linköpings universitetsbibliotek och Högskolebiblioteket i Jönköping.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Innehåll eller format?

Hur ska biblioteken och bokbranschen klara omställningen till att förmedla texter istället för böcker? Ska de ens göra det? Kommer läsplattor någonsin att bli lika älskade och populära som pappersböcker?

Denna fråga är högaktuell i samband med att e-bokläsarna Nuut och Kindle lanseras i Sverige under hösten.

Tidningen Internetworld, som skriver om e-handel och business på webben, har i senste numret en skarp kulturanalys av Johan Larsson: Prylarna - det nya kulturella kapitalet.

I artikeln får musiken stå som exempel i analysen som påverkats av både Kevin Kelly och Pierre Bourdieu.

Förr (ni vet på 80-talet) fick man status som musikkännare om man ägde skivor och kände till musik utanför topplistorna. Nu när musik streamas och kopieras i det oändliga är det annat som ger status till kännare och intäkter i branschen. Det är inte längre "föremålet skivan" som vi värderar högst. Enligt Johan Larsson är det snarare apparaterna; mobiltelefonerna och MP3-spelarna, som blivit lyssnarnas främsta älsklings- och statusobjekt.

Intressant läsning för alla bokälskare, musikkännare och prylnördar.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Trollkrittet - en inspirerande konferens!

 
 Det är den otroligt duktige norske illustratören Svein Nyhus som har gjort illustrationerna till konferensmaterialet.

 

Den 15 september satt jag på en 10-timmars tågresa med siktet inställt på Tönsberg  och konferensen Trollkrittet i Norge. Väl framme visade sig Tönsberg från sin bästa sida, vacker kvällssol och vågkluck i fjorden ackompanjerade mig på vägen till Hotellet. På onsdagen öppnandes konferensen storslaget med en fiol och pianokonsert av två barn från Tönsbergs kulturskola.

 

Första talare var Norges barnombud Reidar Hjermann som menade att eftersom barn är storkonsumenter på den lokala marknaden, framförallt på bibliotek, så bör de också få synas och höras här. Biblioteken som är viktiga genom att de bidrar till en social och kulturell utjämning bör fundera på hur vi låter barn komma till tals och påverka vår verksamhet.

 

På eftermiddagen vad det dags för mig att berätta om hur man kan få läslusten att explodera och språkutvecklingen att blomma genom sagostunder och digitalt berättande i flerspråkiga miljöer. Föreläsningens namn: ”Sagans resa till nya digitala världar! – att utveckla barns läs & berättarlust” om ni är intresserade av vad jag berättade om tveka inte att höra av er till mig!

 

Katti Hoflin vid Rum för barn är en människa som kan fylla ut en hel scen med sin energi trots att hon måste sitta vid ett skrivbord på grund av en skadad fot. Katti uppmanade oss att använda rummet, ställ böcker i en labyrint på golvet, har ni kollegor som spelar instrument, låt dem repa mellan bokhyllorna, plocka in djur på biblioteken (sådana som inte ger allergiska besvär förståss), utveckla det sinnliga biblioteket. Sångstunder finns på de flesta bibliotek när barn och föräldrar kommer och sjunger ”blinka lilla stjärna” och ”var är tummen” men vill ni på riktigt få med föräldrarna i sången så prova att stoppa in lite Abba och Carola mitt bland alla barnvisor! En sista liten uppmaning våga prova nya idéer, om man gör fel så lär man sig mer och snabbare!

 

 
Lena Lundgren

 

Om ni inte redan har skriften ”Språk som rikedom: en möjlighet för Fisksätra, en utmaning för Nacka kommun” så beställ den. Lena Lundgren har utvärderat projektet ”Språk som rikedom” so, drevs vid Fisksätra bibliotek. I det mångkulturella Fisksätra har man valt att se flerspråkighet som en resurs för individ och samhälle och inte som ett problem. Lena berättade om hur biblioteket sträcker sig utanför de traditionella ramarna för biblioteksverksamhet för att fånga upp och tillgodose behoven och önskemålen i samhället. Vad har ni för mål på era bibliotek? På Fisksätra bibliotek har man som mål att något av barnen som växer upp på området en dag ska sitta i riksdagen.

 

På kvällen fick vi besöka det väldigt fina biblioteket i Tönsberg. Biblioteket är byggt på en gammal klosterruin och på bottenplan finns några ruinväggar bevarade. I dessa ruiner fick vi på kvällen bevittna ett fantastiskt föreställningsbokprat med två små grå gubbar (dockteater). Gubbarnas härjande i biblioteket kunde man även bevittna på tv-skärmar runt om i biblioteket (t.ex. instoppade i bokhyllorna) då de bland annat bråkade så att böckerna for genom luften, eller undersökte böcker.

 
Dag två inleddes med ett framförande på piano av en ung kille från musikskolan samt en tjej som spelade dragspel, superhäftigt! Därefter föreläsning av Merethe Frøyland som doktorerat i förmedlingspedagogik på museer. När man står inför ett förmedlingsuppdrag (sagostunder, bokprat, biblioteksvisningar osv.) så är det ett par frågor som man alltid bör ställa sig; Vad vill jag förmedla, till vem, varför och hur? På frågan om ”vem” så finns det en risk om svaret är ”alla” eftersom alla är en väldigt stor grupp som inbegriper stora och små, de som kan mycket och de som kan lite, de som är intresserade och de som är ointresserade. När du ska förmedla fundera på vilka kunskaper och upplevelser som betyder något för dig och som engagerar dig, det är viktigt att förpacka förmedlingen så att mottagaren förstår. Merethe plockade in en teori från psykologin om Multipla intelligenser (MI av Howard Earl Gardner) som väldigt kortfattat kan sägas gå ut på att människan har flera olika intelligenser som gör att vi lär på flera olika sätt. Några lär sig kanske bäst genom att samarbeta (interpersonell intelligens), någon annan genom att läsa (språklig intelligens), ytterligare någon lär sig genom att får uttrycka sig med kroppen (kroppslig intelligens). De olika intelligenserna utesluter inte varandra utan kan komplettera varandra Och hur kopplar vi detta till biblioteken? Jo i vårt förmedlande arbete ska vi försöka tänka på att använda flera aktiviteter och rikta oss till mer än en typ av intelligens för att på så vis ge många erfarenheter och många olika vinklar.

 

En stor eloge och ett stort tack till våra Norska kollegor för en toppenkonferens!

 

/Amira Sofie Sandin

Alfonsverksamheten

Bibliotekarie på Andersbergs bibliotek

Onsala bibliotek

Samhället Onsala ligger vid havet utanför Kungsbacka. Här bor ungefär 11 000 personer. Onsalas bibliotek ligger i Kapareskolan, som har årskurserna 6 till 9 med cirka 470 elever. Biblioteket fungerar både som folk- och skolbibliotek och har en entré från skolan och en utifrån. Det är öppet 24 timmar i veckan för allmänheten och ytterligare 7 timmar i veckan för skolan.
 
Biblioteket deltar i projektet Synliggör biblioteket och hoppas därigenom bli mer kända i lokalsamhället. De vill nå fler Onsalabor, exempelvis barnfamiljer, nyinflyttade och dem som använder biblioteket på Fyren inne i Kungsbacka och kanske inte känner till att Onsala bibliotek är öppet för allmänheten. I bästa fall kan de också locka några ”mentala biblioteksbesökare”, alltså de som tänkt att de ska gå till biblioteket men som behöver en extra knuff för att det ska bli av.
 
Varannan vecka har personalen bokprat för alla elever i 6:an och 7:an. Det blir ett positivt avbrott i lektionerna när bibliotekspersonalen kommer på besök. Två gånger i veckan tar biblioteket emot prao-elever från 7:an. Eleverna som kommer får lära sig hur biblioteket fungerar och de får också en introduktion om databaser och informationssökning. Under hösten lanseras bokcafé för högstadiet. Då hoppas man få eleverna att stanna en timme efter skolan för att diskutera på förhand utvalda böcker. Många elever reser med buss och därför passar tidig eftermiddag bra för aktiviteter.
 

Biblioteket samarbetar regelbundet med BVC som kommer dit med föräldragrupper. Biblioteket arrangerar dessutom barnteater och har regelbundet ”Rimma och ramsa med de minsta” för små barn och deras föräldrar. I samband med arrangemang förekommer också samarbeten med föreningar och lokala företag. De föredrag man har är ofta av praktisk art, till exempel ”Stickat och sytt – gammalt blir nytt” tillsammans med Hembygdsgillet den 19 oktober. I år arrangeras också en bilderboksbuffé tillsammans med bokbussen. Det är en bokpresentation som riktar sig till föräldrar med förskolebarn.
 
Det bästa med Onsala bibliotek är att personalen kommer nära sina låntagare. –Vi lär känna våra låntagare och får bra feedback bland annat genom att de vågar fråga efter medier vi inte har inne - eller efter oss, om vi varit borta några dagar.

På biblioteket arbetar Åsa Åkerlund, Sofi-Charlott Lundberg och Elisabet Berger. Under hösten får de förstärkning av praktikanten Susanna.
 
/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Vad säger kulturpropositionen om bibliotek?

I kulturpropositionen Tid för kultur 2009/10:3 som kulturdepartementet presenterade i förra veckan föreslås förändringar som påverkar bibliotekslandskapet. Vi har sammanfattat texten i huvudsak ur delen som gäller bibliotek (6.5). De nya kulturpolitiska målen föreslås bli: ”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”.

Behov av samordning av vissa frågor inom bibliotekssektorn har förts fram av flera aktörer tidigare och propositionen föreslår att: ”Kungliga biblioteket bör ges ett särskilt uppdrag när det gäller att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet samt att, i samråd med länsbiblioteken, kontinuerligt följa bibliotekens arbete. Uppdraget omfattar dock inte forsknings- och högskolebiblioteken. Regeringen avser att ge Kungliga biblioteket i uppdrag att ta fram en plan för hur detta praktiskt ska genomföras”.  Detta uppdrag gäller den del av biblioteksväsendet som har kommunal eller regional huvudman. KB är i första hand ett forskningsbibliotek med det överordnade uppdraget att ta emot, förvara, beskriva och tillhandahålla den svenska tryckproduktionen i sin helhet … Det nya uppdraget ska enligt propositionen inte hindra KB:s huvuduppgift. Regeringen anser att det är nödvändigt att tillföra särskilda resurser för det nya uppdraget att driva, samordna och utveckla frågor inom en större bibliotekssfär.

Tillsammans med länsbiblioteken ska KB följa upp bibliotekslagens praktiska tillämpning och även ansvara för att det finns relevant kunskap och statistik på området. Länsbiblioteken får en tydligare roll när det gäller att följa utvecklingen inom respektive region och därmed bistå och komplettera KB:s arbete med dessa frågor. Man påpekar att länsbiblioteken är viktiga aktörer i den nationella infrastrukturen och menar att det bör vara möjligt att utveckla och förtydliga rollen t ex när det gäller ansvar för samordning och kvalitetsutveckling av biblioteksverksamheten i respektive region. Samverkan med KB och TPB är viktig.

KB bör i sitt samordningsuppdrag uppmärksamma skillnader mellan olika typer av bibliotek och behöver sannolikt utöka sin kompetens när det gäller folk- och skolbiblioteksverksamheten, särskilt när det gäller arbete med läsfrämjande, kulturell verksamhet, med barn och unga och i det lokala sammanhanget.

KB:s roll när det gäller högskole- och forskningsbiblioteken utökas således inte, men uppdraget kvarstår som tidigare, dvs. att svara för det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS, för vissa frågor om samverkan mellan forskningsbibliotek samt samordning, utveckling och visst utredningsarbete.

Man poängterar vidare att ansvaret för att skolans elever har tillgång till skolbibliotek ligger på skolorna och kommunerna, men att KB:s samordningsansvar i lämpliga delar t ex när det gäller statistik även kan omfatta skolbiblioteken. Se vidare det förslag till ny skollag som kommer från Utbildningsdepartementet (Ds2009:23), där det anges att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek.

Propositionen poängterar betydelsen av att biblioteken arbetar för att förenkla och förbättra servicen för sina användare när det gäller det digitala området. Propositionen föreslår att Riksarkivet, KB, Riksantikvarieämbetet, Svenska filminstitutet, TPB och de centrala museerna får i uppdrag att göra en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och bevarande. Man poängterar att minnesinstitutionerna genom den nya tekniken får helt nya möjligheter att tillgängliggöra sitt material och göra användaren medskapande. Här lyfts samverkan fram mellan ABM-sektorn.

En ny modell för statens bidrag till regional kultur föreslås också, den så kallade portföljmodellen. Civilsamhällets roll betonas liksom kulturpolitikens samspel med andra politikområden. Barns och ungas rätt till kultur poängteras och manifesteras i att Skapande skola byggs ut. Propositionen föreslår att en ny myndighet bildas för analys och uppföljning inom kulturområdet. Kulturrådet föreslås samarbeta med andra när det gäller bidragsgivning och uppföljning.

Vi ser fram emot resultaten av den föreslagna utredningen om hur medel ska fördelas till regionerna, samt de nu pågående utredningarna på biblioteksområdet, nämligen utvärderingen av bibliotekslagen som ska vara klar i januari 2010 samt fjärrlåneutredningen som ska vara klar i slutet av 2009.

Hela propositionen hittar du på kulturdepartementet. Prop. Tid för kultur 2009/10:3

 

/Anette Eliasson, Regionbibliotek Halland

Europas bästa biblioteksbyggnader

Behöver du inspiration för att bygga nytt eller bygga om biblioteket?

Europas bästa nya biblioteksbyggnader finns samlade i databasen librarybuildnings.info

Kolla vilka biblioteksbyggnader som framhålls som de främsta i respektive land, eller se vilka byggnader en viss arkitekt skapat. Om du är intresserad av en viss byggnadsdetalj, som till exempel utlåningsdiskar, trappor eller baksidor, kan du söka bilder från bibliotek sorterade efter vad de föreställer.

Initiativet för databasen kommer från NAPLE (National Authorities for Public Libraries in Europe) som är ett EU-nätverk för biblioteksmyndigheter sedan 1999.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

PS. Om du är intresserad av Open source kan tilläggas att webbplatsen är skapad i Drupal ...

Biblioteksdebatter

Under de senaste veckorna har biblioteksdebatten rasat i Sydsvenskan, på bloggar och på BIBLIST. På bokmässan i Göteborg ställdes frågan "Behövs biblioteken?" Alla har synpunkter och en bild av vad biblitotek är och vad de ska göra.

Åse Hedemark publicerade i våras avhandlingen Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier 1970-2006. Den 9 oktober kommer Åse till Halmstad och föreläser utifrån sin avhandling. Åse arbetar som lektor vid institutionen för ABM, Uppsala universitet.

Vem är det som försvarar, kritiserar eller diskuterar bibliotekens roller och uppdrag i svenska medier? Stämmer bilden med den uppfattning som medborgare, politiker, forskare och bibliotekspersonal har av bibliotek? Hur ser biblioteksdebatten ut i svenska medier och vilka är det som diskuterar? Vilka konsekvenser kan olika bilder få? Vad tycker du?

Är du anställd på bibliotek, journalist, författare, debattör, politiker eller bara intresserad av bibliotek och biblioteksdebatt? Missa inte detta tillfälle att lära dig mer om biblioteksdebatter och kanske själv vara med och diskutera efteråt.

Kom till:

• Halmstad stadsbibliotek, Klarasalen
• fredag 9 oktober
• klockan 15-16:30
• Fri entré!

Arrangörer är Regionbibliotek Halland och Halmstad Stadsbibliotek.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Frihet, jämlikhet, facebook – Framtid för folkbibliotek

Halmstadkonferensen 14-16 april 2010
Hur ser folkbibliotekens demokratiska ideal ut 2010? Finns friheten att välja, fri information, fria tankar i fritt tillgängliga medier för alla? Vilken roll spelar sociala medier? Hur hanterar vi att det privata blir publikt? Är upphovsrätt motsatsen till informationsfrihet? Ställs nya krav och fordras det nya kompetenser för jämlik tillgång till det offentliga samtalet?

Välkommen till den tjugonde upplagan av Halmstadkonferensen, detta år med temat ”Frihet, jämlikhet, facebook – Framtid för folkbibliotek”.

När? 14-16 april 2010
Var? Konferensen startar med välkomstbuffé onsdagkväll på Halmstad stadsbibliotek, fortsätter på Hotell Tylösand och avslutas med lunch på fredagen.

Arrangörer: Regionbibliotek Halland, Halmstad Stadsbibliotek, Hordaland Fylkesbibliotek, Regionbibliotek Skåne, Länsbibliotek Sydost, Regionbibliotek Västra Götaland och Borgerservice og Biblioteker i Århus. Konferensen arrangeras med stöd av BTJ.

Information: Anmälan kommer inom kort att kunna göras på www.regionhalland.se
För information, kontakta Anette Eliasson, Regionbibliotek Halland, tel +46 (0)35-17 98 61.

Rum för möten – en ny skrift från Regionbiblioteket

Behovet av en avspänd "tredje plats", en plats mellan hemmet och arbetet där vi kan träffas, tycks bli allt viktigare i dagens samhälle. Kan biblioteken spela en sådan roll? Från bibliotekens sida framhåller man gärna bibliotekets kvalitéer som en social plats, en plats där alla kan mötas och umgås oavsett ställning, kön eller hudfärg. I beskrivningar av nyöppnade bibliotek finns ett starkt fokus på relationer och interaktion mellan människor snarare än på media och samlingar.

Fungerar folkbiblioteken som en mötesplats idag? Och vad menar vi egentligen när vi säger mötesplats? Vilka fördelar respektive nackdelar har biblioteken som mötesplats och vilka faktorer påverkar mötesplatsfunktionen? För att få svar på dessa frågor har Regionbibliotek Halland gjort en litteraturstudie med utgångspunkt i senare års forskning och undersökningar.

”Rum för möten – en litteraturstudie om bibliotekets roll som mötesplats” har ingått som en del i regionbibliotekets projekt Biblioteket som mötesplats. Studien tar upp folkbibliotekets olika roller, olika aspekter av biblioteket som mötesplats samt rummets betydelse för mötesplatsfunktionen.
Skriften kommer att presenteras på konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås och finnas till försäljning i CAL-förlagets monter på Bok & Biblioteksmässan. Skriften har skickats till biblioteken i länet med backarna. Kontakta mig om du vill veta mer eller beställa fler ex.

Eiler Jansson, utvecklingsledare Rum och medier

Skolans läskulturer - utmaningar och möjligheter!

Vad är den gemensamma nämnaren för Skolbibliotekssatsningen i Falkenberg, Företagsamt lärande och Skolans läskulturer? Jo, de var programpunkter under den välbesökta skolbiblioteksdagen i Falkenberg den 9 september. Mellan 60-70 bibliotekarier och pedagoger var på plats för att få inspiration och reflektion kring sitt arbete. Dagen blev en bra blandning mellan praktik och teori, då föreläsarna Cinna Svensson,Lotta Olaisen, Jonaz Björk och Annette Ewald på olika sätt och med olika perspektiv gav många nya tankar och idéer för den fortsatta skolbiblioteksutvecklingen i Halland.

Maria Ehde Andersson

Kan biblioteken lära av detaljhandeln utan att bli kommersiella?

Regionbibliotek Halland i samarbete med stadsbiblioteket i Halmstad bjöd på en föreläsning med Petra Trobäck http://petraibutik.blogspot.com/ den första veckan i september. Hon arbetar till vardags med konsumentbeteende inom detaljhandeln vilket konkret går ut på hon utvecklar företagens butikskoncept i syfte att öka deras försäljning. Till uppdragsgivarna hör bland annat IKEA och Bokia men hon har även arbetat med ett antal bibliotek i syfte att öka deras utlån.

Petra började föreläsningen med att ge lite bakgrund om kundbeteende inom detaljhandeln. Bland annat så spenderar varje svensk i genomsnitt två och en halv arbetsvecka i affärer per år vilket ger ett snitt på ett besök var tredje dag. I biblioteken är den siffran ungefär ett besök var trettonde dag. Frågan hon ställde till församlingen är vad biblioteken kan lära av detaljhandeln för att öka besöksfrekvensen och utlåningen, och tyngdpunkten i Petras föreläsning låg på hur man utnyttjar sina lokaler effektivast för att uppnå detta. 

Lokalen, den outnyttjade resursen

Undersökningar visar att 80 % av alla beslut om vad som ska inhandlas fattas på plats i butiken, och avgörande för butikens framgång är hur lokalen är designad berättade Petra. Det är viktigt att känna sin kundgrupp och att bygga upp lokalen därefter och framförallt måste man våga prioritera kundgrupp då det är tämligen problematiskt att försöka vara till för alla menade Petra. Detta hänger ihop med ett genomgående tema på hennes föreläsning, nämligen tydlighet, och ett exempel är att man måste veta vad man står för och att verkligen låta det synas. Som exempel nämnde hon bland annat det amerikanska företaget Abercrombie & Fitch, http://www.abercrombie.com/anf/index.html, vilket renodlat sitt koncept med att sälja kläder till människor i tjugoårsåldern.

Föreläsningen fortsatte med att Petra pratade om hur man kan tänka för att få till en kundorienterad mötesplats, och det första man kan fundera över är hur bibliotekets fasad ser ut. Biblioteken idag är så mycket mer än böcker och frågan är hur man kan visa det utifrån utan att det upplevs som rörigt? Återigen handlar det om tydlighet och att visa vad man står för. Exempel som gavs var bland annat symboler på fasaden som visar vad butiken/biblioteket kan erbjuda och att arbeta med skyltning i fönster.
 
Väl inne i lokalen kommer man först till den så kallade ”landningsbanan”. Denna är till för att besökaren ska kunna samla sig och få en överblick av utbudet. All information innan denna punkt är nästintill bortkastad eftersom besökaren oftast har ett speciellt syfte med sitt besök och först och främst är intresserad av hur detta ska uppnås på smidigast sätt. Ofta kan man se anslagstavlor med mycket information i många biblioteksentréer, någonting som Petra inte ansåg vara särskilt effektivt just med tanke på besökarens fokusering på syftet med besöket.

Efter ”landningsbanan” bör man ha en så kallad ”plånboksöppnare”. I mataffärer kan det vara en pall med någon billig konsumtionsvara, godis, tvål, tvättsvampar till exempel, för ju tidigare kunden stoppar någonting i korgen desto mer kommer han att handla. Vad har vi för plånboksöppnare på biblioteket? Nyheter, deckare, ljudböcker? I handeln strävar man också efter att kunden ska passera hela sortimentet. För att få dem att göra det brukar den mest köpta varan placeras längst in i butiken och inom dagligvaruhandeln är det mjölkdisken som är placerad längst in. Vad är bibliotekens ”mjölk” och vilken roll spelar de olika avdelningarna? Här gäller det att noggrant tänka igenom de olika mediernas funktion placering. Att det är lätt att hitta till de olika avdelningarna är A och O i kundmötet. Emellertid upplevs en viss variation som positivt så länge grundplaceringarna är fasta.

Överskådlighet

I dessa tider när debattens vågor går höga angående Malmö stadsbiblioteks gallringspolicy var det särskilt intressant att höra Petras utläggning om vad som händer om man minskar antalet artiklar i en butik. Tar man bort 25 % av sortimentet upplevs det av kunden inte som en minskning utan att man tvärtemot fått in en massa nytt, vid 50 % minskning upplevs sortimentet som oförändrat och först vid 75 % minskning märker kunderna att man skurit ner på utbudet. Detta hänger ihop med överskådlighet och exponering av varorna. Kunden måste lätt kunna få en överblick över vad som finns.

För att skapa en levande miljö förespråkade Petra bland annat att man arbetade med annorlunda exponering av böckerna och att man skapar andningshål i miljön vilket i det sistnämnda kan vara någonting så enkelt som sittplatser. Det personliga tilltalet är också viktigt och här föreslog Petra att man exempelvis kunde ha skyltar med ”Personalen rekommenderar”.

Till sist är det ändå så att om inte personalens bemötande fungerar på ett tillfredställande sätt kan inte ens den mest snillrikt uttänkta butikdesign få oss att handla/låna mer fastslog Petra.

Sammanfattningsvis en mycket intressant och givande föreläsning som förhoppningsvis satte igång en hel del tankar om biblioteksmiljö hos bibliotekspersonalen i Halland. 

/Karl-Oskar Freij, Regionbibliotek Halland

Mer att läsa om open source på bibliotek

 

Koha-projektet som inleddes i Halland under våren har dragit ut på tiden och fortsätter även under hösten. En orsak är att det visat sig svårare än vi först trodde att importera katalogposterna på vårt pilotbibliotek, detta eftersom Koha enbart kan importera i MARC-format. För att slippa importera varje post för sig söker vi nu en annan lösning, kanske blir det ett annat testbibliotek.

Tills vidare får vi läsa om hur man på andra håll utforskar möjligheterna med Koha och open source på bibliotek:

Thomas Brevik, som är bibliotekarie på ett specialbibliotek i Norge, skriver om sitt biblioteks byte av biblioteksdatasystem till Koha på bloggen Librarian 1,5.

Kung Fu Librarian, "library director at a small, academic institution in California" berättar om sina upplevelser med Koha på bloggen ILS Migration/Koha or bust.

Biblioteksdatasystemet Evergreen är också byggt på öppen källkod och det finns en innehållsrik blogg för den som vill veta mer: Evergreen-ILS blog.

Extensible Catalog är ett projekt på University of Rochester som arbetar med att utveckla ett system i open source som bland annat ska sammanföra metadata ur olika källor och få sökresultaten anpassade för FRBR (Functional Requirements for Bibliographic Records). Projektet har också en blogg och flera webbcasts som presenterar vad "XC" är för något. Tack till Petteri Ponsimaa, Helsingfors stadsbibliotek, för tipset!

Jag måste förstås också tipsa om bloggen Öppen källkod för bibliotek där Umeåregionens open source-intresserade delar med sig av tips och tankar kring olika program. Där finns många bra länkar för vidare läsning!

Googlegruppen för Open Source på svenska bibliotek finns också kvar och kanske vill någon bidra med lite aktivitet där?

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland