Bibliotek i Halland

Övervakning har skapat självcensur i Tyskland

Tyskland har sedan en tid en datalagrinslag på plats som påbjuder att uppgifterna om vem som ringt vem, när, var mobiltelefonen befann sig osv skall sparas i sex månader. Man granskar alltså inte innehållet i kommunikationen som vår regering vill göra i jakten på yttre hot (se FRA debatten i medierna). Redan den här mindre övervakningen av Tyska medborgare har lett till en ganska omfattande självcensur.

• 11% av de svarande säger sig avstått från att använda telefon, mobil eller e-post på grund av övervakningen.
• 52% av de svarande skulle på grund av övervakningen inte ringa känsliga samtal som äktenskapsrådgivning eller psykolog.

Källan här är en privat hemsida som länkar till och sammanfattar det tyska källmaterialet. Med hjälp av Googles översättning till Svenska kan den som inte är kunnig i tyska själv kontrollera källmaterialet.

Tyskarna har naturligtvis Östtysklands Stasi i färskt minne, men man kan undra hur regeringens betydligt mer långtgående förslag kommer att påverka Svenska psyken. På biblioteken skapar vi självcensur genom att placera Internetdatorerna så att alla ser skärmarna. Får man tro den här undersökningen är risken att vi kommer att ta med oss den självcensuren även till hemdator och telefon.

/Viktor Sarge
Regionbibliotek Halland

Bilden från Scripted Addicted är licensierad under Creative Commons.

Avlyssning och minidatorer

Det är inte min hand som är stor på bilden och det är faktiskt ett vanligt litet tändstickspaket som ligger på bordet, om nu någon undrar. Just när debatten i riksdagen pågår som bäst om FRA-lagen, passar jag på att blogga om regionbibliotekets nya arbetsredskap, en liten ultraportabel dator som är lagom stor att ha med i handväskan.

När man vant sig vid de små tättsittande tangenterna är EEE PC ett smidigt redskap för anteckningar, bloggande och tillgång till e-post och webben överallt där det finns trådlöst Internet. Den är liten som en normalstor roman och väger cirka ett kilo. Perfekt för att ta med överallt. Datorn är inte ens dyr.

Det låter som reklam det här, men faktum är att ultraportabla och billiga datorer erbjuds av fler och fler tillverkare. För bibliotekens del finns flera tänkbara användningsområden för den här typen av datorer. För personalen att ha med på möten, kurser och liknande, eller för att bära med sig bland hyllorna när man ska handleda användare, eller kanske gallra böcker? För användarna att ta med till biblioteken och utnyttja trådlösa nätverk eller för att låna e-böcker? Kanske till och med för biblioteken att låna ut till användare som inte har tillgång till egen dator?

Mig kommer den lilla sötnosen att följa med på semestern (ja, inte jobbets då, jag har redan en egen).

Däremot får jag kanske ännu noggrannare än nu väga mina ord i fortsättningen. Efter att en längre tid ha försökt och nästan lyckats vänja mig vid att vara transparent på webben, börjar jag faktiskt bli lite nervös över hur den personliga integriteten försvaras eller inte försvaras av våra folkvalda. Imorgon avgör riksdagen om det ska bli tillåtet för FRA att i en nära stående framtid söka igenom våra brev och lyssna av våra samtal, åtminstone om de sker på elektronisk väg och råkar passera landsgränsen på vägen.

Följ debatten om FRA-lagen på idg eller direkt på riksdagens webbplats, där finns till och med webb-tv. Om lagförslaget blir verklighet tillåts avlyssning av av all trådburen kommunikation som korsar Sveriges gränser, alltså i stort sett all telefon- och datatrafik, även mycket av den som börjar och slutar inom landets gränser. Enligt DN är det tre riksdagsledamöter i det borgerliga blocket som sagt att de ska rösta emot lagförslaget och det behövs fyra för att fälla det. Det blir alltså spännande att se imorgon hur omröstningen faller ut.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Orwellsamhället här om fem dagar?

1984 är några år försenat, men det verkar som regeringen slutligen hjälper oss att hinna ifatt. Nog för att det är en dramatisk inledning, men det finns tyvärr fog för påståendet.

Den 17 juni 2008 skall riksdagen besluta om en lag som tillåter Försvarets Radioanstalt (FRA) att avlyssna all trådbunden kommunikation (telefoni, e-post, webben) som passerar Sveriges gränser. I praktiken betyder det nära nog all sådan kommunikation - trafiken använder snabbaste vägen utan geografisk hänsyn.

Tanken är att man skall leta efter utländska hot genom att gå igenom all kommunikation. Inhemsk kommunikation lovar man att inte titta på (så länge den inte är intressant). Det intressanta i sammanhanget är att till och med SÄPO tycker att man går för långt i kränkningen av den privata sfären.

"Det har med rätta framställts kraftfulla invändningar mot den föreslagna lagen om signalspaning då förslaget saknar de rättsäkerhetsgarantier som en så kraftig kränkning av den personliga integriteten förutsätter. Bristerna i lagen om signalspaning är så iögonfallande att den omfattande kränkning som det utökade mandadet för försvarsunderrättelseverksamheten kan leda till inte får samma uppmärksamhet." Läs hela SÄPOs remissvar.

Jag är frågar mig varför jag inte sett biblioteksvärlden i den livliga debatt som fortfarande pågår. Antingen man tycker att totalavlyssning är en rimlig och bra åtgärd mot "yttre hot" eller man håller på sin integritet, brevhemlighet och artikel 12 i de mänskliga rättigheterna borde biblioteken debattera. I sin enklaste form kan man ha synpunkter på att bibliotekens och användarnas kommunikation kommer att avlyssnas. I ett vidare sammanhang skulle biblioteken kunna hjälpa samhället att lära av historien och vara en balanserande kraft mot de som vill skydda vår frihet genom att ge upp den.

/Viktor Sarge
Regionbibliotek Halland

ps) De som vill läsa mer kan börja på de båda motpolerna www.fra.se och www.stoppafralagen.nu. Regering och Riksdag bjuder på själva lagförslaget, dagspressens alla ledare ett kritiskt perspektiv och teknikpressen och privata bloggar (se ex. knuff.se) massiv kritik.

"Those who would give up Essential Liberty to purchase a little Temporary Safety, deserve neither Liberty nor Safety." (brukar tillskrivas Benjamin Franklin)

Bilden från http://flickr.com/photos/slworking/365593684/

Framgångssagan om webbsidan minabibliotek.se!

Hur kommer det sig att Umeåregionen har lyckats så bra med sin gemensamma webbplattform att de av FN har utsetts till vinnare av 2008 års "United Nations Public Service Award" i kategorin "Improving the delivery of services" för projektet Bibliotek 2007? (Syftet med priset är att belöna innovationer och excellenta resultat inom den offentliga sektorn.)

Den frågan fick vi som deltog i seminariet ”Gränslöst! En presentation av Umeåregionens bibliotekssamarbete” på biblioteksdagarna i Luleå svar på genom Åke Samuelsson (chef för basenheten vid Umeå stadsbibliotek) och Jenny Eklund (webbredaktör).  Åke inledde med att dra bakgrunden till samarbetet och hur det har utvecklats och sedan tog Jenny över.

Hon är journalist i grunden och detta märks tydligt och det har också haft stort inflytande på utformningen av webbplatsen. Eftersom Västerbottens län och Hallands län är ungefär lika stora befolkningsmässigt så tycker jag att det var extra intressant att se vad de har kunnat åstadkomma. Och visst blir man grön av avund när man går in och surfar runt på deras webbplats! Vi var många som blev inspirerade av henne och nedan följer kortfattat de punkter som hon tog upp.

Övergripande mål för minabibliotek.se
• Intuitiv
• Interaktiv
• Informativ
• Innovativ

Vad är det som gör en webbplats bra och intressant?
• Möta besökarnas behov
• Inbjudande och tilltalande
• Tillgänglighet – snabb, enkelt(hemifrån), sköta själv
• Mervärde – ”mer än jag visste att jag ville ha”

minabibliotek.se satsar extra på
• Utseende. Bilder och layout
• Inspiration
• Tilltal och språk
• En mix av det vi tror att besökarna vill ha – och vad vi vill berätta
• Uppmuntra kommunikation/dialog
• Människor
• Variation

Besökarnas medverkan
Möjligheter
• Betyg, kommentarer och nyckelord till alla verk
• Kommenterade artiklar
• Skicka in egna boktips, krönikor och förslag på artikelämnen
• Skicka meddelanden till varandra
• Delta i diskussionsforum och intressegrupper

Hur arbetar de?
Man har en huvudredaktör på 100% , 2  redaktörer på 50 % och en teknisk redaktör på 50 %. Sedan finns det Ämnesgrupper och lokalredaktörer. All personal måste bidra med innehåll -  man lägger i snitt 2 ½ % av arbetstiden på webben och har ansvarsveckor 2-4 ggr/år. För att detta ska fungera har man anordnat skrivarkurser för bibliotekspersonalen.

Att man lyckats kan man se av den statistik som finns och av alla de priser man fått för sitt arbete med webbsidan. Till sist – gå in och  surfa runt själv bland alla roliga tips och bilder och allt annat roligt och spännande som finns på www.minabibliotek.se

Maria Ehde Andersson

Ska vi framhålla förr i tiden eller ska vi förhålla oss till framtiden?

Är kunskap något som håller på att trivialiseras? Ja, det menar i alla fall Troed och hans kollegor på företaget Paradigmmäklarna. De hävdar att vi nu befinner oss i ett paradigmskifte där värdet av kunskap eller information minskar alltmer i takt med att jordens befolkning kommer åt den.

Troed tog oss med på en resa genom de senaste tvåhundra åren, i rasande fart och med gott humör. Han visade på hur energi varit den begränsande faktorn, guldet i tillvaron, fram till mitten av 1800-talet; ”ju mer energi desto bättre går det”. Muskler och vattenkraft var det viktigaste kapitalet och kroppskrafterna gav människovärde.

Kring 1850 kom ett paradigmskifte och man sa istället att ”ju mer kunskap man har desto bättre går det”. Hjärna och utbildning ersatte musklerna och kunskap gav människovärde. Som exempel nämnde Troed att nu var det mer givande att sitta bakom skrivbordet och förädla växter än att svettas bakom plogen. Kunskapssamhället var över oss! Folkskolans inrättande 1842 och Dicksonska folkbibliotekets grundande 1861 är två milstolpar i denna utveckling. 1850 – det var då vi specialiserade oss enligt Troed.

Om vi får tro vår munvige framtidsanalytiker så befinner vi oss nu i ett nytt paradigmsskifte. Värdet av kunskap minskar genom att allt fler har tillgång även till högt specialiserad kunskap, i allt högre grad och i en allt större del av världen dessutom.

Så, om en femtonåring inte längre är en blivande civilingenjör, vad är dom dååå? undrar förstås vi föräldrar. Och vad kommer i så fall efter kunskapssamhället? Troed svarar att dagens femtonåringar kommer att vara mer beroende av sina kommunikativa färdigheter än sina faktakunskaper: - Att kunna sms:a i mörker, vilket eleverna övar på under bänken, är kanske rentav viktigare än det man egentligen skulle lära sig på lektionen? Troed är starkt kritisk till skolans utveckling och ifrågasätter om eleverna verkligen får lära sig rätt saker. Kunskap behövs fortfarande men är på väg att bli något trivialt.

Vi är alltså på väg in i ”relationssamhället” och vi borde kanske tala om biblioteket som nav i kommunikationssamhället istället för kunskapssamhället?

Tro’t den som vill!

/Eiler Jansson, Regionbibliotek Halland

Några påpekanden om årets bibliotekskatalog

Katrineholms opac har av Axiell utsetts till årets bästa bibliotekskatalog med motiveringen "Katrineholms bibliotek har på ett nytt och kreativt sätt skapat en OPAC (bibliotekskatalog) med en sofistikerad yta och ett spännande innehåll."

Naturligtvis vill jag passa på att gratulera. Sedan vill jag också reflektera över kriterierna för att vara bäst år 2008. Man har på ett förtjänstfullt sätt utnyttjat en hel del av de möjligheter till anpassning som faktiskt finns i produkten. Sedan är det tyvärr en hel värld av webbtekniska självklarheter som saknas i grundprodukten. Att hitta något i katalogen via Google finns inte, och hittar man ändå dit är tillgängligheten och sökmöjligheterna ganska dåliga. Några snabba exempel: 

• Byggt med frames - antik teknik med dålig tillgänglighet. Problematiskt också för den som vill bli hittad på Internet.
• Layout med tabeller - antik teknik med dålig tillgänglighet. Idag bygger man layout med CSS. Katrineholms eget material verkar också vara byggt den vägen.
  
• Dålig sökmotor - Vem kan stava till "Guillou" - eller för den delen "Imre Kertész"? I vanlig ordning får man ingen hjälp.
• Engelska ord i metadata - Hur många söker efter Katrineholms bestånd med orden "library,search engine,indexing,book"
• Javascriptproblem - Att grundfunktioner som bokmärkningsknappen inte fungerar utan Javascript är uselt för tillgängligheten. De flesta har ändå Javascript aktivt, men då kommer problemet att man förutsätts använda musen. Reumatiker göre sig alltså icke besvär.

Jag uppmärksammar inte problemen för att vara elak - Katrineholm har tvärtom gjort ett bra jobb så långt man kan - utan för att visa på behovet av ökad beställarkompetens. Det fungerar inte att aningslöst lita på en extern part när det gäller kärnan i verksamheten.

Jag får anta att Axiell redan gett pris till minabibliotek.se och biblioteket.se som också kör Axiellprodukter i botten(?)

/Viktor Sarge
Regionbibliotek Halland

Är gratis bibliotekssystem billigare?

Gratis bibliotekssystem med öppen källkod börjar så smått att ta fart. Ett populärt exempel är Koha som snart är uppe i version 3. Några av fördelarna med den här typen av öppna program är:

•    Ekonomiska vinster - man slipper inköp, licenskostnad, överraskningsfakturor på Oracle-licenser osv.
•    Obegränsad användning - idag är det inte servern som sätter begränsningen utan avtalet med leverantören.
•    Innovation - Med ett öppet system är det plötsligt möjligt att utveckla önskade funktioner. Ett samarbete med forskare inom datorgränssnitt eller biblioteks- och informationsvetenskap skulle kunna ge mycket positiva effekter.
•    Kontroll - Kontroll över verksamhetskritiska system är alltid en god idé. Just nu pågår en konflikt där Konkurrensverket får agera skiljedomare mellan leverantörer på grund av inlåsningseffekter.
•    Öppenhet - För många är det poäng i sig att det arbete man lägger ner i användargrupper, på att spåra fel i systemet osv kommer alla till godo. Idag blir den typen av information företagshemligheter hos leverantören.
•    Förenklad drift - Att Koha använder MySQL istället för Oracle som databas gör det plötsligt möjligt att virtualisera hela servern. Den kommunala IT-avdelningen får då anledning att bjuda biblioteket på tårta :)

Med allt det för ögonen planerar jag en provinstallation av Koha 3. Än så länge har jag fått grunderna på plats i en skrotad kontorsdator. Med tur, skicklighet och en ledig eftermiddag har jag kanske snart ett eget bibliotekssystem att laborera med.

Om någon undrar över nackdelarna så ber jag att få återkomma. Möjligheten att använda exempelvis Koha i Sverige beror på exempelvis att bibliografisk service fungerar, stöd för självbetjäningssystemen, drivrutiner för kvittoskrivare under Linux osv. Finns det intresse för systemet är det är sådant som behöver utredas ordentligt.

Svaret på frågan om gratis är billigare tror jag är "ja - i längden", men att byta ett centralt system hos en verksamhet som är i skarpt läge kostar rejält i både tid och pengar. Det hänger också på hur många anpassningar man måste göra för Svenska förhållanden och hur många som delar på den kostnaden.

/Viktor Sarge, Regionbibliotek Halland
Utvecklingsledare digitala biblioteksmiljöer

Biblioteksprofilering: Kvinnor

Min största behållning av Biblioteksdagarna i Luleå var fredagens seminarium där Berit Forsberg på Kvinnobiblioteket presenterade deras profil.

Jag hörde talas om biblioteket i början av nittiotalet. Det började i slutet av åttiotalet då de i samband med kvinnodagen ställde sig frågan om biblioteket, som är en filial i en stadsdel i Luleå, fungerade bra för kvinnor, som var i majoritet bland låntagarna. De kom fram till att det fanns en hel del att göra … Öppettiderna justerades för att passa bättre ... De möblerade om och gjorde rum i rummet som delade upp litteraturen i världen, människan osv. De inredde så att det blev mycket, mycket trevligare … De började köpa in och lyfta fram litteratur av kvinnor, om kvinnor och för kvinnor. Programverksamheten har kvinnligt tema.

Som stadsdelsbibliotek och ha en så konsekvent profil sedan tjugo år tillbaka är det ett unikum. Vill du kika har de ett härligt bildspel …

/Anette Eliasson

Makten över biblioteket som idé - bortanför läderbyxor

På sistone har den mediala bilden av bibliotekarier reducerats till en fråga om läderbyxor. Låt oss tänka lite djupare om makten över bibliotek som idé.

Jag läste i vintras en intressant bok om humanoider [P. Nordin & Wilde J. Humanoider: Självlärande robotar och artificiell intelligens] som tog upp evolutionen av informationsmönster i den mänskliga kulturen. Beståndsdelarna kallas memer och utvecklas genom reproduktion, variation och selektion i våra medvetanden. Förutom att beskriva religioner och politiska ideologier som memkomplex kan man beskriva fenomenet bibliotek på samma sätt.

Om vi tänker oss begreppet bibliotek som ett memkomplex kan vi också granska de ingående idéerna var för sig. Några nedslagspunkter i en sådan lista kan vara:

• Gratis utlåning.
• Smakdomare.
• Demokratiarbete.
• Ämnesindelning av information.
• Sökning bland abstraktioner av innehåll. 

Listan som helhet är förstås längre men poängen är att beskrivningen ger oss ett verktyg att förstå förändringar i bilden av biblioteket. Det vi kan konstatera är att vi inte har makten över begreppet bibliotek - det är befolkningen i sin helhet som avgör vilka idéer som ingår.

Vill vi då påverka bilden av bibliotek räcker det inte att vi i branschen är införstådda med en ny idé. För att nya idéer skall få spridning krävs att de inbjuder till reproduktion. Om de dessutom accepteras (selektion) och varieras av dem som kommer i kontakt med dem tar spridningen fart.

För att illustrera principen tar vi mataffärerna som exempel: Att ta bort kassapersonalen och börja med självscanning och självbetalning är så radikalt att idén får stor spridning och gör även de som inte använder det medvetna om fenomenet. Alltså en lyckad ändring av idén om en matbutik. Jämför med att skapa en miljöprofil genom att utöka sortimentet av Krav-märkta varor. I det fallet uppmärksammas det först och främst de som själva köper Krav-märkt

Summa summarum så är läderbyxor på en bibliotekarie en tillräckligt kittlande tanke för att sprida vidare, men vad är det för biblioteksidéer som vi i Halland vill erbjuda samhället?

Stora eller väldigt avvikande idéer har störst chans att synas men de måste också vara bra för att accepteras.

Viktor Sarge, Regionbibliotek Halland

Gratis och verkligheten - några exempel.

Känns artiklarna om att allting skall bli gratis fortfarande främmande? Här kommer några konkreta exempel.

Jag är uppväxt med Thåströms musik och kan tänka mig att (helt lagvidrigt) ladda ned obskyra inspelningar jag inte hittar i butik. Trots att Thåström lever på sin musik kan Kevin Kellys åtta mervärden förklara varför varken han eller andra artister behöver frukta för sin ekonomi:

Omedelbarhet - Vi betalade hemma glatt flera hundra extra för att gå med i Red Hot Chili Peppers fanclub och köpa biljetter långt innan ordinarie släpp. Tänk också på Marit Bergmans prenumerationserbjudande - istället för att vänta på att hon får ihop en hel platta kommer det en låt i månaden.   

Personliga inställningar - Min signerade In Flames LP i genomskinlig vinyl släpper jag aldrig ifrån mig.

Tolkning - Fast jag redan har Thåströms första notbok betalar jag gärna för den nya utgåvan där man kommer honom lite närmare genom privata foton. För att inte tala om biografier.

Äkthet - En officiell t-shirt på konserten för 300 kr är inte dyrt. Inte ens när de som säljer snyggare tröjor i bakluckan på sina bilar utanför tar 120 kr.

Tillgänglighet - Jag har köpt Imperiet-plattor på CD trots att jag redan hade dem på LP eftersom det är smidigare. Misstänker att det snart är dags att betala för samma låtar igen för att köpa och lagra dem digitalt.

Förkroppsligande - Några tusen är inte dyrt för familjen att se Thåström för tredje gången. Även om man får köra till Värmland. Spelar något bra band i Globen bor vi på hotell i området.

Stödja upphovsmän - Köpte nyligen Backyard Babies "Stockholm syndrome" fast jag redan hade en bränd kopia eftersom jag lyssnat mycket på plattan tidigare. Nu lyssnar jag inte på den alls, men det kändes bra att putta några kronor åt deras håll.

Sökbarhet eller "Findabiblity" som Kelly formulerar det handlar om att få hjälp att hitta guldkornen. Och visst betalar jag gärna de dyrare priserna i skivbutiken om de har personal som hjälper mig att undvika felköp. Musiktidningar skapar sitt levebröd med en komination av "sökbarhet" och "tolkning".

Med de vardagliga exemplen i bakhuvudet känns det som att branschorganisationerna har målat in sig i ett hörn med skadeståndskrav (i Sverige) på över hundra miljoner mot exempelvis Pirate Bay eller sjuhundra miljoner för Torrentspy (i USA). Eftersom skadeståndspraxis i Sverige för exempelvis grov misshandel ligger på 10 000 - 15 000 kr kunde man tro att det rörde sig om högförräderi. Möjligen beror paniken på att man trots att mp3-formatet blev ISO-standard redan 1991 fortfarande inte har någon vettig nätförsäljning.

Kanske kan branschen lugnas av att biblioteken med sin gratis litteratur efter sådär hundra år fortfarande inte konkurrerat ut bokhandlarna? Särskilt inte med närvaro på nätet.

/Viktor Sarge, Regionbibliotek Halland
Utvecklingsledare digitala biblioteksmiljöer

ps) Vad gäller just musikbranschen så är Peter Dolvings artikel om artisternas andel av pengarna (nära noll och intet) intressant läsning. Kanske skall man bara sätta in en hundring på favoritartisternas konto? När de fått ihop tillräckligt med pengar kan de själva köpa studiotid och släppa resultatet fritt som mp3:or. Kelly själv tror att de stora drakarna kommer att behövas även i framtiden. Dock inte för att kränga runda plastbitar utan för att erbjuda de muskler som krävs för att synas i mängden.

Ungdomsavdelning eller ungdomsinkludering

Bilden kommer från Drammensbibliotekets Flickr-sida och är fotograferad under deras spelnatt den 7 mars 2008.

På Drammensbiblioteket i Norge har man tagit sig en funderare över bibliotekens satsningar på ungdomar. Många bibliotek säger sig vilja nå de unga, men satsningarna är små. De flesta norska bibliotek har en ungdomshörna, men inte många unga använder dem och det verkar bibliotekarierna tycka är skönt. Ofta tänker man sig unga som en enhetlig grupp och glömmer att alla inte är lika. Vem räknas som ung, det kan man också fundera över, är det ålder, livsstil eller ekonomi som avgör?

Drammensbiblioteket arbetar nu med en satsning på en profilerad avdelning, som utan att begränsa sig till unga ändå vill locka dem. De vill att biblioteket ska vara relevant för ungas kulturella liv. Stig Elvis Furset skriver om satsningen i Bok og Bibliotek nr 2/2008 (s. 46-48) och det är hans artikel jag refererar här.

Avdelningen ska heta "PopKult" och som namnet antyder blir profilen popkultur och subkultur. Medierna ska vara både smala och populära, och uttryck som "kult", "underground" och "outsider" ska finnas i tankarna vid inköpen. De vill satsa på medier som få bibliotek har och räknar med hög omsättning. Avdelningen ska rikta sig till en bredare målgrupp än tonåringar. "PopKult" ska vara för biblioteket vad Camden är för London.

Utbudet ska innehålla både ungdomslitteratur och vuxenlitteratur, men framförallt ska olika medieformer behandlas som likvärdiga kulturuttryck. Inställningen att ha dataspel på bibliotek med syftet att locka dit nya besökare för att få dem att låna böcker, liksom tanken att övriga media finns för att stärka böckernas ställning, tror de som arbetar med projektet är fel sätt att tänka. Det stämmer inte heller med hur unga använder kultur, där det väsentliga är upplevelserna, inte om de kommer från spel, musik, film eller böcker. Drammensbiblioteket vill kasta den traditionella ungdomshörnan i sjön och satsar på en profilerad avdelning där böcker inte särbehandlas.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Tjäna pengar på gratismaterial?

Förra veckan skrev Linda om Chris Andersons intressanta artikel om priser som rör sig mot noll. Kevin Kelly har skrivit en intressant uppföljare till den artikeln som pekar på sådant man fortfarande kommer att vara beredd på att betala för.

Kellys utgångspunkt är rimligt nog att med en så gigantisk kopieringsmaskin som Internet kan man inte fortsätta ta betalt för samma saker som tidigare. Precis som Chris Anderson tror han att grundmaterialet blir gratis. Det han tror att folk istället kommer att vara beredda att betala för är följande åtta mervärden: 

* Omedelbarhet
* Personliga inställningar
* Tolkning
* Äkthet
* Tillgänglighet
* Förkroppsligande
* Stödja upphovsmän
* Sökbarhet

Kelly visar på ett övertygande sätt att det finns gott om möjligheter att tjäna pengar på gratismaterial genom dessa mervärden. I dagsläget försöker man bevara rådande affärsmodeller med konstgjorda begränsningar i form av kopieringsskydd och lagstiftning. Tyvärr betyder det både ingrepp i den personliga integriteten och slöseri med datorkapacitet. Personligen tror jag att nya affärsmodeller är en bättre väg än det, för visst skulle ni fortfarande kunna betala en slant för att krypa ner i sängen med en riktigt bok? Även om den fanns att läsa lagligt på datorn.

Läs hela Kevin Kellys artikel "Better than free" på hans blogg.

/Viktor Sarge
Utvecklingsledare digitala biblioteksmiljöer

Allt blir snart gratis?

En viktig del av folkbibliotekens affärsidé är att låna ut böcker, gratis för användarna. Affärsmodellen Long Tail, beskriven i boken med samma namn av Chris Anderson, sägs ibland också ha anknytning till bibliotekens affärsidé.

Long Tail-tanken innebär kortfattat att ett tillgängligt, stort men smalt utbud, "the long tail", totalt kan utgöra en lika stor eller en större marknadsandel i ett lite längre perspektiv än vad några få bästsäljande produkter gör. Internethandlarna har därför en fördel, eftersom de inte har behov av att lagerhålla allt de erbjuder. De kan därför sälja mer av många olika, smala och äldre titlar, än vad de säljer av "bestsellers". Det är alltså utbudets bredd och tillgänglighet som har betydelse.

Samma Chris Anderson har nyligen publicerat en artikel med titeln "Free!" där han hävdar att den ekonomiska utvecklingen går mot en affärsidé som innebär att saker blir gratis. Det hela sägs bero på digitaliseringen. Marginalkostnaderna för tillverkning och distribution i en digital värld är så små att de blir försumbara. Kostnader som ändå kvarstår finansieras indirekt, inte genom försäljning av själva produkten.

Anderson beskriver sex typer av indirekt finansiering som gör produkterna gratis för användaren:

• "Freemium" - Prenumerationer där bastjänsten är gratis och en procent av tjänstens användare täcker kostnaden för de 99% som använder gratisversionen. Många användare gör tjänsten intressant även för den som betalar, och den försumbara mariginalkostnaden gör det lönsamt. Tänk: Flickr.
• "Advertising" - Tjänster som finansieras genom annonsintäkter, banners, sponsrade länkar mm. Gratistjänsten samlar användare med specifika intressen och uttalade behov. Tänk: Alla massmedier, Facebook ...
• "Cross-subsidies" - Du får något billigt eller gratis, men måste betala för något annat för att kunna använda det. Tänk: TV-spel, mobiltelefonabonnemang.
• "Zero marginal cost" - Distributionen är så gott som gratis. Tänk: Fildelning.
• "Labor exchange" - Webbtjänster där användarna skapar eller ökar tjänstens värde. Tänk: del.icio.us, LibraryThing, Digg.
• "Gift economy" - Pengar är inte den enda motivationen - det ger status att vara duktig och att dela med sig. Tänk: Open Source, Wikipedia, MySpace.

Det är annat än pengar som är väredfullt i gratisekonomin. Det är din tid och din respekt företagen vill ha i en ekonomi som bygger på uppmärksamhet och gott rykte.

Gratis kommer inte längre att vara något ovanligt, det kommer att bli normen, säger Anderson.

Vilken betydelse kommer detta att få för bibliotekens affärsidé? Om vår styrka är att tillhandahålla information och medier gratis, vad händer då om allt blir gratis? För bibliotekens del är vi kanske redan i den situationen att våra konkurrenters produkter faktiskt är gratis?!

Läs hela artikeln av Chris Anderson på Wireds webbplats. Du kan också titta på videon där han presenterar sina tankar om gratisekonomin.

Skriv gärna en kommentar och berätta vad du tror om utvecklingen.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Varför ska man läsa?

Förra veckan arrangerade Regionbibliotek Halland två dagar om Språkglädje. Dagarna hölls i Falkenberg och var ett samarbete mellan projekten Malous inspirationsväskor och Språk-kedjan. Dagarna gästades av bland andra Lars H Gustafsson och Johan Althoff.

Lars H Gustafsson betonade ungdomsböckernas betydelse och berättade att han som skolläkare oftare ordinerade läsning än medicin till de ungdomar som sökte upp honom. Han har gjort urvalet till en av Malous inspirationsväskor och förklarade också hur han valt innehållet i den.

Johan Althoff är en man att inspireras av om man arbetar med barn, ungdomar och språk. Han pratade om språklust, om språkets beståndsdelar och om hur roligt man kan ha med ord. Läs mer i exempelvis Ordförrådet eller Språklådan.

Att läsa eller inte?
Lotta Olsson rapporterar i DN från Natur och Kulturs läskongress och berättar om några av de intressanta föreläsningarna. Hon konstaterar att det självklart är bra att läsa för språkutvecklingens skull, men om det stämmer att kvinnor läser mer än män - då undrar hon om det verkligen lönar sig att läsa? Kvinnor har både lägre lön och mindre makt än män, trots att kvinnor enligt statistiken läser mer. Hur kan man egentligen argumentera för läsning och hur kommer det sig att man måste göra det?

Hennes något tillspetsade fråga ifall kvinnor vinner på läsning håller kanske inte riktigt. Jag tycker nog att det är att jämföra saker utan att visa på något samband. Hade kvinnor haft mer makt eller större inkomst om de inte läste? Tvärt om misstänker jag att läsning bidragit till större jämställdhet och att det är en av vinsterna med läsningen. Framförallt handlar det om rätten och möjligheten till läsning och ett språk.

Men vilken läsning är det egentligen som räknas? Är det lika bra att läsa faktaböcker som att läsa romaner? Finns det kanske skillnad på romaner och romaner? Måste det vara svårt för att vara bra? Är det sämre att läsa från en skärm än från ett papper? Vilken läsning är "godkänd" och vilken läsning är det som mäts i undersökningar? Varför förknippas bibliotek så starkt med böcker, läsning och nyttan av att läsa? Varför börjar folk genast berömma eller försvara sin läsning när de möter biblioteksanställda på andra platser än på biblioteket? Är det bra eller dåligt?

För ett par veckor sen skrev Pontus Dahlman en lång tänkvärd artikel om läsning, också den i DN. Han jämför olika syn på nyttan med läsning och vilka argument som används för att motivera och stimulera till att läsa. Läsning tycks vara satt på undantag i dagens samhälle då allt ska gå fort och vara enkelt, men det kanske är just (roman-)läsningens långsamhet som är det starkaste argumentet för läsning, inser Pontus.

Vaddå läsning?
Så fort man säger "läsa" så får man en bild av "läsning" - men vad menar man? Vad är det viktigaste med läsning? Är det språket, läsförståelsen, möjligheten till kommunikation eller kanske berättelsen, underhållningen, erfarenheterna och känslorna man kan förmedla? Är det texten eller innehållet som är behållningen eller nyttan? Går det ens att skilja på dem? Vilken betydelse har medieformen? Bok, film, spel, webbsida eller något annat?

Ytterligare ett inlägg i debatten om läsning heter just så: "Om läsning - mer eller mindre? En kommenterande jämförelse av fem läsvanestudier" och är utgiven av Kulturrådet 2004. Det är intressant läsning om statistik, framförallt för att rapporten ifrågasätter de slutsatser statistiken lätt leder till, särskilt i mediernas rapportering. Vad säger de olika undersökningarna egentligen om läsning och vilka siffror går att jämföra?

Vad tycker du? Varför läser du? Varför ska man läsa? Ska man läsa? Skriv gärna en kommentar.

/Linda Tillander

"Ryktet om bibliotekens död är betydligt överdrivet"

Bibliotekssektorn är i stark förändring - den har nog aldrig varit i så stark förändring som idag. Vi är inne i en brytningstid vilket ger upphov till en stor osäkerhet, kanske främst bland bibliotekarier. Olika former av gränsöverskridande, integrativa, processer uppstår. Traditionella former av bibliotek som folkbibliotek, skolbibliotek, myndighets- och vetenskapliga bibliotek blir mer och mer hybridbibliotek allteftersom digitaliseringen fortskrider. Nya former uppstår som t.ex. sambibliotek och digitala bibliotek. Biblioteksintegrationen skapar också en ny yrkesroll.

Dessa, och många andra, intressanta tankar om biblioteksintegration och bibliotekens institutionella identitet framfördes av Joacim Hansson, lektor vid Bibliotekshögskolan i Borås, under konferensen "Parförhållande - möjligheterna med integrerade bibliotek". Konferensen ordnades av Regionbibliotek Västra Götaland i Göteborg den 17 april.

Bibliotekens död? - det är bara bibliotekarier som talar om detta, menade Joacim. Han gjorde en historisk exposé och påstod djärvt att dagens folkbibliotek, som uppfanns för blott hundra år sedan, är en historisk parentes! Morgondagens samhälle kräver nya typer av institutioner och detta gäller även biblioteken.                                                                                                                                1970-talet: en mycket tydlig identitet; biblioteken var utåtriktade och uppsökande
1980-talet: identiteten sprängs i bitar och marknadstänkande präglar utvecklingen
1994: "Nu kommer biblioteket hem till dig" - Telia gör reklam för Internet. "Nu dör vi" blev reaktionen från bibliotekariehåll. Man försökte vända ut och in på sig genom att kalla sig cybrarians, information brokers etc. Inte heller denna diskussion fördes utanför bibliotekssektorn enligt Joacim. Internet har heller inte lett till någon total nedläggning, däremot förändringar.
2008: skillnaderna mellan olika bibliotekstyper minskar. Sverige, Kanada, Australien och andra utvecklade men glest befolkade länder går idag i spetsen för sambiblioteksidén, dvs integrerade folk- och forskningsbibliotek. Joacim konstaterade också att för tjugo år sedan ville man i regel inte ha in högskolestudenterna i folkbiblioteket, idag är de högst välkomna!

Sina tankar om framtiden sammanfattade Joacim i punktform:

• Skillnaderna mellan olika bibliotekstyper minskar
• Integrationen ökar
• De ”rena folkbiblioteken” är en historisk parentes
• En ny institutionell identitet uppstår – ”Joint use”
• Nya digitala samarbetsformer uppstår
• Institutionerna, inklusive biblioteken, svarar mot sin tids samhälle

Ingenting är dock givet, vi väljer själva vilken väg vi vill gå! betonade Joacim Hansson som ämnar utveckla dessa tankar om integration och identitet i en kommande skrift.

                           

/Eiler Jansson, Regionbibliotek Halland