Bibliotek i Halland

Från Åbo till Alberga

Personal från halländska bibliotek besökte Finland 18-22 november 2007. Resan ingick som en del i det mötesplatsprojekt som Regionbibliotek Halland driver. Reseberättelsen är nu sammanställd och finns att läsa på vår webbplats. Skriften innehåller dels korta beskrivningar från de sju bibliotek vi besökte, dels redovisningar av de olika gruppernas temaarbeten. Skriften är illustrerad med fotografier från resan.

Från Åbo till Alberga - bibliotekens roll som mötesplats >>

/Linda Tillander

Hur är det med censuren här hemma?

American Library Association har skapat den här videon som ett inlägg i censurdebatten. Under "Banned books week" uppmärksammas all den litteratur som ifrågasätts och i värsta fall censureras. Listan av 2000-talets mest ifrågasatta böcker toppas av Harry Potter. Så här skriver man om urvalet till listan:

The ALA reports there were more than 3,000 attempts to remove books from schools and public libraries between 2000 and 2005. Challenges are defined as formal, written complaints filed with a library or school requesting that materials be removed because of content or appropriateness.

Det är naturligtvis frestande att slå sig för bröstet och hävda att vi inte viker oss för moralpanik kring böcker som diskuterar religion, sexualitet och så vidare - men är det sant? Vilka är det som påverkar våra inköp och hur påverkar vi själva utbudet?

Uppdatering: Jag glömde att länka orginalsidan med videon.

/Viktor Sarge
Utvecklingsledare
Regionbibliotek Halland

Källan i Skogstorp

Skogstorp är ett samhälle strax norr om Falkenberg vars bibliotek kallas Källan och ligger i ortens skola. Skolan har ca 600 elever från årskurs 0-9. Biblioteket finns inrymt i det som tidigare var gymnastiksal och matsal, vilket framförallt märks på att det är högt i tak med fönster placerade långt upp på väggen. På biblioteket arbetar Pia Erzmoneit och Annica Lilja.

Det speciella med Källan är att biblioteket inte bara är integrerat med skolan, utan även med en fritidsgård. Fritidsgården och biblioteket har alltså samma lokaler. Biblioteket är öppet varje dag under skoltid, utom tisdag förmiddag. För allmänheten är det öppet 13 timmar i veckan, varav två kvällar till 19:00. Fritidsgården har öppet på kvällstid. Det man samarbetar om är framförallt programverksamhet för vuxna. Det går även bra att som vuxen komma och låna böcker medan fritidsgården har öppet, men annars delar inte personalen på arbetsuppgifterna. – Vi testade det i början, men tyckte inte att det var effektivt utnyttjande av våra kompetenser, berättar Annica. Nu separerar vi istället olika grupper och olika behov genom att ha våra verksamheter på olika tider. Det finns dessutom två ingångar, en från skolan och en utifrån.

De delade lokalerna innebär att det måste gå att använda dem till olika verksamheter. I salen med skönlitteratur står hyllorna på hjul och där finns filmduk och ljudanläggning, vilket passar bra för filmvisningar, dans, vuxenprogram och barnteater. Därifrån leder en trappa upp till det som en gång kanske var gymnastiksalens läktare, men numera består av arbetsplatser för personalen. I ett mindre rum finns fack- och referenslitteratur samt studieplatser och det används även som sagorum. I nästa större rum finns lånedisk, cafédisk och en soffhörna där bibliotekets tidskrifter är placerade. Det finns också ett biljard- och pingisrum. Källans lokaler lånas ibland även ut till allmänheten, för föreningsmöten och liknande.

Efter att ha delat lokaler med fritidsgården i snart tio år säger både Pia och Annica att det fungerar över förväntan bra. – I början var man kanske lite orolig för vad som skulle hända med böckerna när fritidsgården hade öppet, men det är verkligen inga problem, det är inte så intressant att sabotera på biblioteket när man gått hit för att vara på fritidsgården. Det är istället en fördel för besökarna att kunna läsa bibliotekets tidskrifter eller kolla upp något i en bok, dessutom kan även vuxna besöka biblioteket på tider när det annars skulle ha varit helt stängt.

Källan är både skolbibliotek och fritidsgård, men också ett vanligt filialbibliotek med utåtriktad verksamhet. Vuxenprogrammet för hösten innehåller författarbesök, föreläsning, Kura skymning och korttillverkning. Den 18 oktober hålls den årliga Sagolördagen för alla barnfamiljer. De kan delta i boklotteri, se barnteater eller höra på en saga. Sexåringar och deras föräldrar bjuds särskilt in till biblioteket för att hämta en gåvobok. – Klasserna i skolan kommer förstås och lånar böcker, vi har bokprat för åk 4 och 6 varje år, vi deltar på föräldramöten och informerar även lärarna. Nyligen hade vi ett givande samarbete med genuspedagogerna. – Det mesta av facklitteraturen köps in med tanke på skolans behov och ibland blir lärarna förvånade när de upptäcker att vi har mer användbara medier än de förväntat sig. Det finns också många förskolor på orten som använder biblioteket.

Barnfamiljer som besöker biblioteket kan låna leksakslådor med olika tema, t ex djur, fordon eller köksredskap. Det är för att barnen ska vara sysselsatta medan föräldrarna väljer böcker, läser tidningar eller söker information.

– En av fördelarna på en filial är att personalen till 80 % vet vilka besökarna är. Det är lättare att rekommendera böcker när man känner låntagarna. Här blir de aldrig anonyma, det är annorlunda på huvudbiblioteket där det mesta görs med självbetjäning. – En del låntagare lånar både här och på huvudbiblioteket, vissa som bor i stan kommer faktiskt hit och lånar, eftersom det inte är långt hit, det är lättare att få tag på nyheterna här och de tycker att vårt utbud är både bra och överblickbart. Dessutom kan man ju lämna tillbaka lånen på vilket bibliotek man vill i kommunen, det är bra för filialernas användare.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Hur används Hallands folkbibliotek?

Frågan kan delvis besvaras med hjälp av den statistik som Kulturrådet samlat in och rapporterat samt Svensk biblioteksförenings bearbetning av samma siffror. Mycket av folkbibliotekens tjänster till allmänheten mäts inte alls, så delvis har vi inget tydligt svar på frågan. Vad kan vi ändå se av förra årets statistik? Vi kan konstatera att folkbiblioteken är den mest använda kulturinstitutionen i Sverige. De utgör också den mest komplexa samhällsinstitutionen, där aktiviteter från många olika områden i livet kan utspela sig. Våra folkbibliotek används som lärmiljöer, plats för kulturupplevelser, arena för fritidsläsning, social mötesplats, informationscentral, bro till den virtuella världen och det större bibliotekssystemet och sist men inte minst, som plats att vara på i lugn och ro, för sig själv eller tillsammans med andra. Förutom biblioteks medier i olika format och programverksamhet och användningen av lokalen som sådan, erbjuder bibliotekspersonalens kompetens hjälp att orientera sig i det alltmer komplexa informationssamhället som finns runt om oss. Nyinflyttade har stor hjälp av bibliotekets tjänster när det gäller orientering i det nya samhället vilket skapar en känsla av sammanhang. För barn och ungas läsutveckling är biblioteken en viktig pusselbit. Bibliotekets roll i lokalsamhället är betydande, i synnerhet för barn. Barn och ungdomsböcker utgör hälften av utlånen och två tredjedelar av de aktiviteter som biblioteken erbjuder har barn och unga som målgrupp.

Mot denna komplexa och varierade verksamhet står de besökstal och den utlåningsstatistik som ofta används för att beskriva bibliotekens verksamhet. Dessa siffror utgör en alldeles för snäv grund för att visa vad biblioteken erbjuder och vilken betydelse de har för människor i samhället. Bilden av bibliotek beskrivs i media ofta som minskade utlån och besökstal som går ner, vilket inte är särskilt konstigt då biblioteken satsar på att utveckla sin service via webbplatsen så att man där kan göra omlån, reservationer, leta i katalogen, etc. Läsning som fenomen minskar inte i samhället, men klyftorna mellan dem som läser och dem som sällan eller aldrig läser ökar, vilket är en viktig utmaning för biblioteken. Bibliotekens uppdrag är att arbeta för att tillgängliggöra medier och att stimulera till läsning för alla människor.

I takt med att man under 90-talet drog ner på uppsökande och utåtriktat arbete har många grupper som inte är vana läsare haft allt svårare att få del av bibliotekens service. Samtidigt är alltfler människor beredda att betala mer i skatt för biblioteken och biblioteken utgör den samhällsinstitution som har högst (eller näst högst) förtroende hos allmänheten (SOM-undersökningen Skilda världar, 2008).

Folkbiblioteken i Halland är av hög kvalitet och ligger väl till jämfört med genomsnittet i riket. Det finns sex huvudbibliotek, 33 filialer (varav 22 är integrerade med skolbibliotek) och fem bokbussar. Besöken på regionens huvudbibliotek och filialer har ökat från 2,2 miljoner 2004 till 2,4 miljoner 2007. En del av den ökningen står Halmstads nya stadsbibliotek för. Efter nyöppnandet 2006 har besöken ökat med ca 300.000. Utlånen i Halland totalt har gått ner från att ha legat på 3,11 miljoner år 2000 till 2,56 miljoner år 2007. Utlån av barnböcker ökar däremot de senaste åren, 2007 lånades 1,2 miljoner barnböcker. På tio års sikt har de dock minskat, per barn lånades 1998 ut 27 barnböcker, medan 24 böcker per barn lånades ut 2007. 24 böcker är ändå högt, jämfört med genomsnitt i riket som är 18 böcker per barn 2007. Utlån av AV-media ökar, men utlån av både skön- och facklitteratur har sedan 2000 minskat med nästan en fjärdedel. Exempelvis har utlån av skönlitteratur gått ner, från 680.000 år 2000 till 490.000 år 2007. Detta kan vara en helt rimlig minskning, dels med tanke på att möjligheterna att köpa billigare böcker ökar, dels med tanke på att litteratur blivit mycket mer tillgängligt de senaste åren. Allmänhetens tillgång till datorer har ökat stadigt och användandet av dem likaså (se Kulturen i siffror: Folkbiblioteken 2007, 2008:3 samt Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Hallands län 2007. Statistik finns också kommunvis mer detaljerat, se Svensk Biblioteksförening).

I årets statistik samlade Kulturrådet för första gången in vilka aktiviteter folkbiblioteken erbjudit sina användare. I Halland redovisas 976 aktiviteter, t ex bokprat, biblioteksvisningar och utställningar. 629 av dem ordnades för barn och unga. Halland redovisade 25 aktiviteter per biblioteksenhet, vilket kan jämföras med 51 aktiviteter i genomsnitt i riket (Kulturen i siffror: Folkbiblioteken 2007, 2008:3). En brasklapp måste infogas här. Eftersom det är första gången statistiken samlats in och biblioteken inte förvarnats innan, är siffrorna högst osäkra. Man kan också fundera över hur man klassificerar olika aktiviteter.   

Statistik över skolbiblioteken samlar Kulturrådet in under hösten 2008. Senast gjordes detta 2002.

Siffrorna ovan utgör en kvantitativ bild av folkbiblioteken i Halland. Är bilden tillfredsställande? Behöver bilden kompletteras med andra berättelser av bibliotekens betydelse för invånarna i Halland för att rättvist beskriva bibliotekens komplexa verksamhet?

/Anette Eliasson

E-böcker lika bekvämt som vanliga böcker

Dålig synergonomi är fortfarande ett gissel med datorskärmar, men Regionbiblioteket har precis köpt en e-bokläsare som råder bot på det.

Produkten heter Cybook och kommer från franska Bookeen.com. Det speciella med den är att den bygger på ett e-papper med samma skärpa som ett vanligt papper. Den kan visa ett antal gråskalor och batteritiden skall räknas i dagar och veckor snarare än timmar.

Förutsättningarna för navigation är lite annorlunda jämfört med den taktila direktkontakt som en bok erbjuder. Här jobbar man istället med bokmärken och hyperlänkar.

Förutom stöd för ett antal vanliga textformat klarar den även mp3-filer och några bildformat.

Bilderna visar den ungefärliga storleken. Boken i fråga är den senaste SOM-undersökningen "Skilda världar". Skärpan på skärmen är i verkligheten en hel värld bättre än vad min mobilkamera klarar att återge.

Efter den inledande fascinationen blir jag nyfiken på hur man kan integrera teknologin i biblioteksrummet. Själv skulle jag kunna tänka mig att sätta E-papper på hyllgavlarna och skicka ut information om t.ex. vilka titlar som är utlånade på den hyllan. Naturligtvis komplett med bilder och möjlighet att reservera dem. Vilka idéer får ni?

/Viktor Sarge
Utvecklingsledare Digitala biblioteksmiljöer
Region Halland

Anslagstavla eller mötesplats?

Så löd frågan -och rubriken- till den studiedag som Regionbibliotek Halland anordnade på Halmstad stadsbibliotek 10 september. Två föreläsare, Jakob Harnesk och Lina Ydrefelt, var inbjudna för att ge sin syn på biblioteken, webben och användarna ur ett tvåpunktnolligt perspektiv. Studiedagen ordnades i anslutning till Utforska webben, ett projekt som drivs av Viktor Sarge och Linda Tillander på regionbiblioteket.

Jakob Harnesk, som fram till nu arbetat för Teknikhuset i Umeå, inledde med att ställa frågan Är webbplatsen bibliotekets nya filial? Han berättade att bibliotekschefen i Umeå brukar använda den liknelsen för att understryka att bibliotekens webbplatser behöver en fast struktur och en organisatorisk plats, det räcker inte längre med eldsjälar. Jakob beskrev sedan vad som utmärker 2.0; socialt nätverkande och mycket aktiva användare som dels är många, dels är de som skapar själva innehållet i tjänsten. Tjänsterna ska också vara enkla att använda för tålamodet är i regel väldigt kort, typ 15 sekunder. Därefter gick Jakob igenom de kanske viktigaste exemplen inom webb 2.0:

• Bloggar, har funnits sedan 1997. Tilltalar C Me Generation och utmärks av enkelhet och snabbhet. Bloggar kan vara ett alternativ till traditionella medier, inte minst när det gäller att snabbt rapportera vad som sker i ett visst land eller i ett krigsdrabbat område.
• Wikipedia. Tio miljoner artiklar på 250 språk, har funnits sedan 2001.
• FaceBook. Har mer än en miljon användare bara i Sverige! För att hålla kontakt med vänner, se vem som är kompis med vem osv.

Jakob nämnde även MySpace och YouTube - en fantastisk sak med YouTube är att i stort sett allt som publiceras blir sett, åtminstone av någon.

Sedan pratade Jakob om Teknikhusets produkt CS Library 2.0 och beskrev denna som "2.0 i en kontrollerad miljö". Mina bibliotek (Umeå m.fl.), Stockholms stadsbibliotek och Internationella bibliotekets webbplatser är byggda på denna plattform. Trenden just nu är att bibliotek slår sig ihop om en gemensam webbplats, Jakob nämnde Skåne och Kalmar som exempel på detta.

ett moln av nyckelord från Mina bibliotek

Efter en fikapaus startade Lina Ydrefelt, som numera arbetar på biblioteket i Kristianstad, sitt föredrag Atombibliotek och informationsgerilla. Lina började med att svara nej på frågan om webbplatsen är bibliotekets nya filial. För henne står ordet filial för något oflexibelt och underordnat, hon vill istället framhålla "atombiblioteket" som modell - något som finns på många ställen och är flexibelt, ja kanske till och med finns överallt! Bibliotekarierna borde vara en sorts "informationsgerilla", och bibliotekarierollen participatorisk, stödjande och uppmuntrande (encouragement). Grunden är användarnas eget engagemang. När Lina arbetade på Bromölla bibliotek använde hon sociala forum som MySpace och FaceBook för att nå barn och unga på nätet. Inspiration fick hon främst från bibliotek som ImaginOn i USA. När webbplatsen sedan stängdes av kommunens IT-ansvariga efter en "utredning" gick allt arbete med nätverken förlorat.

Med unga från 1.0 till empower. Att ungdomar vill synas på nätet handlar till stor del om att uttrycka identitet och att leka med identiteter menar Lina, inte främst om att synas för att man vill bli stjärnor etc.  Till bibliotekarier som ska möta barn och unga på nätet rekommenderar hon tydliga ansikten och en tydlig profil, detta är framförallt viktigt i mötet med ovana användare. Lina tog också upp kontroversiella sajter som pro-ana och Pro-SI forum. Hon menar att en webbplats som exempelvis Borderline.nu kan ses som en form av kunskapbyggande som ger upphov till en helt annan kunskap än den som traditionella informationskällor ger. Som bibliotekarier arbetar vi gärna med ett positivistiskt kunskapsbegrepp vilket Lina tycker känns omöjligt för henne, det är alldeles för snävt. Här utbröt en intressant diskussion!

Sedan gjorde hon en snabb genomgång av vad som kännetecknar webb/bibliotek 1.0 - kontroll, 'entonigt' rum, gränser, diskar...  2.0 utmärks däremot av nätverkande, nya kontaktytor och unga deltagare. Webb 2.0 handlar om ideologi hävdar Lina, en fråga om att välja väg. -Släpp tänkandet at samla i lador och var en kompass istället, uppmanade hon publiken. Två tänkvärda titlar: The Wisdom of Crowds och The Cult of the Amateur.

Linas ppt: http://www.scribd.com/doc/5742156/halmstad

Linas blogg: http://okuvligbibliotekarie.blogspot.com/

Efter föredragen var det tid för diskussion och därefter sammanfattade Viktor dagen med några ord hämtade från filialutvecklingsdagen den 27 augusti: Öppna upp! Prova nytt! Synliggör!

/antecknat av Eiler Jansson, Regionbibliotek Halland

3 337 biblioteksbesökare skuggades av observatörer på norska bibliotek

Ja, vad gör egentligen folk på biblioteket hela dagarna? Jag har läst en norsk studie, Hvem er de og hvor går de? - Brukeratferd i norske storbybibliotek. ABM-skrift # 46, där man har kartlagt vad folk sysslar med på biblioteket, förutom att låna och lämna böcker alltså. Man ville ha svar på vad biblioteken betyder som mötesplats och som arena för kunskapsinhämtning. Kartläggningen skedde i form av ett stort antal observationer, man följde helt enkelt biblioteksbesökarna och noterade hur länge besöket varade och vad man ägnade sin tid åt. Undersökningen gäller huvudbiblioteken i fem större städer i Norge. I Danmark har två liknande undersökningar genomförts åren 2004-2005, bl.a. på Århus bibliotek. Eftersom Norges bibliotek har nästan lika höga besökstal som Danmarks men bara hälften så höga utlåningssiffror så är det förstås extra intressant att se vad man ägnar sig åt istället.

Några siffror från studien:
Av besökarna är 53 procent kvinnor och 47 procent män. I genomsnitt stannade besökaren 35 minuter i de norska biblioteken jämfört med 24 minuter i Århus. Hela 71 procent stannar kortare tid än en halvtimme men de som stannar riktigt länge drar upp genomsnittet. I Århus intresserade man sig för bibliotekets roll som mötesplats och social samvaro, man fann att 21 procent kom tillsammans med någon eller mötte familj och vänner under besöket. Genomsnittet för de fem norska biblioteken är ännu högre, 26 procent. Cirka 30 procent lånar med material hem, en låg siffra med tanke på att motsvarande siffra för Århus är 42 procent.

Brukarprofiler:

"Lånarna" står för närmare hälften av alla besök, de stannar dock bara i genomsnitt 18 minuter. 27 procent stannar högst fem minuter!

"Internetanvändarna" är på biblioteket i 47 minuter.

"Tidnings- och tidskriftsläsarna" stannar nästan lika länge, 42 minuter.

De som umgås med andra stannar i genomsnitt 40 minuter.

De som studerar och arbetar stannar riktigt länge, nästan 2,5 timme i snitt!

Det är dock en betydande överlappning mellan "profilerna" och de flesta som besöker biblioteket gör mer än en sak under sitt besök. De flesta besökare kikar också längs hyllorna efter böcker och annat utställt material.

Summering:
En summering av studien visar att biblioteken är mycket mer än en plats dit man går för att låna böcker och annat material. Besökaren använder sig av en rad olika tjänster och användningen är komplex. Vid sidan av lån är läsning av dagstidningar och tidskrifter, Internet, biblioteket som läs- och studieplats och som mötesplats viktiga sidor hos biblioteken. Brukargruppen domineras av unga och vuxna mellan 15 och 45 år. Besökare med ett annat modersmål än norska är starkt överrepresenterade i förhållande till sin andel av befolkningen. Undersökningen visar också att ungdomar och invandrare använder biblioteken i högre grad för att träffas jämfört med andra grupper.

Denna studie genomfördes av företaget Sentio Research på uppdrag av biblioteken i Oslo, Trondheim, Kristiansand, Stavanger og Bergen. Mer att läsa finns på:
http://www.abm-utvikling.no/publisert/abm-skrift/abm-skrift-46.html/

Vill du veta vad användarna i Halmstad ägnar sig åt? Kika i så fall på magisteruppsatsen Vilken roll spelar det nya stadsbiblioteket? av Susanne Jedhagen och Jeanette Malm.

/Eiler Jansson
Utvecklingsledare rum och medier
Regionbibliotek Halland

Bilder från:
http://www.flickr.com/photos/etringita/854298772
http://www.flickr.com/photos/evpl/2739531738/

Filialen som experimentverkstad?

Danska och svenska erfarenheter blandades med egna tankar när personal från hela Halland träffades och diskuterade filialutveckling.

 Under förmiddagen berättade Carsten Flink om profileringsprojektet ”Snehvide og de syv dværge”. Carsten poängterade att biblioteken måste vara en del av svaret på den livslånga frågan ”Vem är jag?” för att vara relevanta. I Guldborgsundsbiblioteken använde man därför Howard Gardners sju intelligenser som teoretisk bas för profileringarna:

• Verbal - lingvistisk
• Logisk - matematisk
• Musikalisk - rytmisk
• Visuell - spatial
• Kroppslig - kinestetisk
• Interpersonell - social
• Intrapersonell

Varje bibliotek fick en specifik profil att utveckla. Rent praktiskt skapade man en stor katalog med idéer som exempelvis: amatörmusikerdating, utlån av familjespel, mobilt berättartält osv. Flera av idéerna kan tyckas självklara, men poängen är att varje satsning är grundad i en analys av målgrupp, form, innehåll, samarbetspartners, måluppfyllnad, praktiskt innehåll, tidsplan och ekonomi. Istället för att personalen skapar de evenemang som passar dem där de råkar jobba har man också låtit personalen välja arbetsplats baserat på bibliotekets profil.

Andersbergs personal Elisabet Ingelf och Amira Sofie Sandin berättade om mångkultur som profil och hur det fungerar på Andersbergs bibliotek samt projektet ”Med Alfons för ett rikare språk”. Ett tidigare inlägg på bloggen berättar mer ingående om Andersbergs bibliotek. Kvinnobiblioteket Björkskatan presenterades kort innan lunch och resulterade i extra diskussion i publiken. Bland annat lyftes frågorna om inte alla bibliotek är kvinnobibliotek och hur långt man kan gå i en profilering utan att stänga ute andra grupper.

Ännu ett exempel på en lyckad profilering kom från Heidi Carlsson-Asplund som berättade om projektet ”Hästkraft” i Alingsås. En viktig erfarenhet som återkom var att ta fasta på de lokala förutsättningarna och användarnas engagemang. Intressant var också att höra om jobbet med en mopedprofil som fick mindre gehör.

En stor del av eftermiddagen ägnades åt gruppdiskussioner för att tillsammans värdera vilka faktorer som är viktigast för att göra biblioteket bättre för ännu fler. Resultatet av de diskussionerna kommer att ges utrymme i ett eget inlägg.

Föreläsare och guider under dagen var:
Amira Sofie Sandin - Bibliotekarie och medarrangör
Anette Eliasson - Regionbibliotekarie
Anette Hagberg - Bibliotekschef i Halmstad
Carsten Flink - Förste barnbibliotekarie vid Guldborgsund-bibliotekerne
Eiler Jansson - Arrangör
Elisabet Ingelf - Bibliotekarie och medarrangör
Heidi Carlsson-Asplund - Konsulent
Sapna Lindström - Medborgarservice

/Viktor Sarge
Utvecklingsledare digitala biblioteksmiljöer
Regionbibliotek Halland