Bibliotek i Halland

Låna en Levande bok i Halmstad

Det kom ett mejl med en rapport från ett lyckat arrangemang:

Under parollen Möt dina fördomar – låna en levande bok öppnade det levande biblioteket lördag 5 september sina portar på Halmstads stadsbibliotek. Tolv titlar fanns för utlån: Hemlös, 8-barnsmor, dansare, blind, bonde, begravningsentreprenör, makthavare, kvinnlig officer, frikyrklig, absolutist, muslimsk kvinna, skejtare. Det fanns tre exemplar av titeln makthavare, och vi fick hastigt skaffa ett extra exemplar av titeln hemlös pga. stor efterfrågan. 65-70 personer utnyttjade möjligheten att under max 45 minuter samtala med en av de levande böckerna. Nedan följer några reflexioner kring de erfarenheter vi gjorde.

Upplägget
Enligt tidigare erfarenheter lägger man med fördel programmet i anslutning till ett större arrangemang. Mycket folk är i rörelse, stämningen hög. Detta bekräftades. Låna en levande bok lyftes av Danskalaset, bägge programmen drev nya grupper till biblioteket och varandra.

Från början diskuterade vi ingående om vi skulle betona mötet med fördomar eller - mer utslätat - nyfikenheten på det främmande. Det blev en kompromiss. Vi önskade bevara provokationen i mötet med fördomar, men ville samtidigt locka människor som bara är nyfikna. Vi är glada att vi inte tonade ner grundtanken från Roskildefestivalen 2000: tillfället att möta den som man faktiskt har förutfattade meningar om. I synnerhet lärare och politiker var heltända på denna möjlighet som de alltid längtat efter utan att veta om det :-)

Valet av titlar och personer som representerar dem är naturligtvis avgörande. Vi ville ha titlar som stack ut ordentligt, förkroppsligade av personer som var trygga i sin identitet, smidiga och öppna. Åtta titlar representerades av vänner och bekanta, två av offentliga personer och två av andra-/tredjehandstips. Några avslag fick vi: lapplisa, rom, miljonär, vegan, homo ville inte/reagerade inte och transpersonerna [transvestiterna] hade High Heels Racing i Båstad. Det var viktigt för oss att få en bra mix med utmaning för alla smakriktningar. Böckerna bjöds in till infoträff några dagar innan arrangemanget, men endast två kom.

Budgeten
Vår budget på 10 000 kr höll. Nästan hälften gick till banderoll och Miss Universumliknande band som kan återanvändas vid framtida arrangemang. Alla levande böcker var helt införstådda med att enda ersättningen bestod i lunch och fika. Två biobiljetter blev en glad överraskning.

Marknadsföringen
Vi anser att trycksaker och webbinfo var välkomponerade i text och layout. Men vi nådde inte ut tillräckligt med vår info. Många hade inte sett den och en del hade inte fattat vad det handlade om. På grund av semester och bristande rutin ägnade vi för lite tid och tanke åt distributionen. Och vi tjatade förgäves på HP om ett reportage före evenemanget – där låg vi i lä av Danskalaset. I gengäld blev det ett stort och bra reportage efteråt, en våg att rida på nästa gång.

Själva dagen - Böckerna
Allt började mardrömsaktigt genom att Elisabeth blev förhindrad att medverka. Marie-Louise ryckte heroiskt in och blev en klippa genom att sköta utlåning och trivsel. Våra böcker kom i god tid för de sista instruktionerna och hann bekanta sig med varandra innan utlåningen. De första låntagarna var en klass från Sture som direkt gav en mängd utlån. Från början syntes en klar tendens: hemlös, blind, 8-barnsmamma var mycket efterfrågade, fast frikyrklig till sist fick flest lån. Titlarna hade mellan tre och sex lån, de flesta på maxtiden 45 minuter.

Vi betonade att de populära inte fick slita ut sig och de mindre gångbara inte ta det personligt. De flesta blev ganska lagom trötta, hemlös hade kunnat prata hela kvällen med och några hade mer att ge. Man var glad att dessa var mogna människor som passade på att prata med varandra och mingla runt. Utvärderingen visade att alla hade känt sig bekväma, haft roligt och kan tänka sig medverka igen. Den sista halvtimmen ägnade vi åt spontana reaktioner och det blev en kreativ feedback som också innehöll idéer för framtiden.

Själva dagen – Låntagarna
Klassen från Sturegymnasiet var en riktig fullträff. Läraren var kvar hela dagen och har även sett till att vi fått deras reflektioner. Roligt och lärorikt, en stor chock, jätteintressant, en väldigt ovanlig upplevelse, vi hade fördomar men vår inställning har förändrats väldigt mycket är några reaktioner. Alla gör tummen upp, några tycker detta borde vara obligatoriskt i skolan och en annan anknyter till terminologin: det är bra för människor som inte är så läsintresserade att få lite mer insikt i olika ”självbiografier”.

Allmänhetens synpunkter har vi mer indirekt genom böckerna: att samtalen var trevliga och meningsfulla. I denna grupp kom nog de flesta av nyfikenhet och vissa hade ett existentiellt ärende. Vi fick bara positiva kommentarer och stämningen i vårt lilla bibliotek var uppsluppen. En del tyckte vi kunde ha ännu mer kontroversiella titlar. Men vi förstod att det även fanns de som inte vågade låna.

Detaljer kan ha stor effekt: folk tyckte det var jätteroligt att lånereglerna stipulerade att Boken ska återlämnas i samma skick som vid utlån och att Absolutisten stod som förkommen. Blev nästan bättre än om hon hade varit där! Och man uppskattade att fikat var lite utöver det vanliga.

Dagen efter
var man trött, men lycklig. Nya idéer sprutade i huvudet – säkert en frukt av mycket olika människors möten i en avspänd inramning. Vi gör gärna om det.

Halmstad i oktober 2009

Marie-Louise Rågwall
Elisabeth Skog
Benedicte Södergren

Assistentakademin 2009

En vacker oktoberdag samlades biblioteksassistenter från hela Halland i Laholm, för att träna på att hantera dilemmasituationer och lära av varandra. Till dagen var Anneline Sander inbjuden för att handleda och tillsammans med deltagarna skapa forumspel.

Forumspel innebär att man i grupp diskuterar och sen spelar upp en dilemmasituation. Detta lilla spel visas upp för övriga deltagare och sedan får åskådarna ingripa och ge förslag på hur man kunde ha hanterat situationen annorlunda.

Vi fick ta del av några vanliga situationer på bibliotek: låntagare som inte vill kännas vid att de ska betala böter, kollegor som inte följer reglerna och vilka konsekvenser det kan få, ungdomar som söker uppmärksamhet genom att vara stökiga och provocera, samt hur besvärliga telefonsamtal kan hanteras.

Vi passade också på att titta runt i Laholms bibliotek och fick ta del av hur de arbetat i en process för att utveckla biblioteket som mötesplats. Vi hade också tur och fick se den nya bokbussen. Den gav ett rymligt intryck och vi testade kapaciteten genom att kolla så att vi alla fick plats. Det var inga problem!

Jag tyckte att dagen var mycket lärorik och blev verkligen imponerad av alla deltagare - så mycket kunskap och erfarenheter ni har att dela med er av! När vi fick i uppgift att presentera varandra var det roligt att konstatera att vi alla är ganska lika och har liknande intressen. Spännande att sen få se att det ändå fanns så många olika sätt och metoder för att hantera situationer i forumspelen. Men det kanske var det där med vädret, som vi skulle använda för att beskriva oss själva?

Tack för en bra dag!

/Aprilvädret Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Trollkrittet - en inspirerande konferens!

 
 Det är den otroligt duktige norske illustratören Svein Nyhus som har gjort illustrationerna till konferensmaterialet.

 

Den 15 september satt jag på en 10-timmars tågresa med siktet inställt på Tönsberg  och konferensen Trollkrittet i Norge. Väl framme visade sig Tönsberg från sin bästa sida, vacker kvällssol och vågkluck i fjorden ackompanjerade mig på vägen till Hotellet. På onsdagen öppnandes konferensen storslaget med en fiol och pianokonsert av två barn från Tönsbergs kulturskola.

 

Första talare var Norges barnombud Reidar Hjermann som menade att eftersom barn är storkonsumenter på den lokala marknaden, framförallt på bibliotek, så bör de också få synas och höras här. Biblioteken som är viktiga genom att de bidrar till en social och kulturell utjämning bör fundera på hur vi låter barn komma till tals och påverka vår verksamhet.

 

På eftermiddagen vad det dags för mig att berätta om hur man kan få läslusten att explodera och språkutvecklingen att blomma genom sagostunder och digitalt berättande i flerspråkiga miljöer. Föreläsningens namn: ”Sagans resa till nya digitala världar! – att utveckla barns läs & berättarlust” om ni är intresserade av vad jag berättade om tveka inte att höra av er till mig!

 

Katti Hoflin vid Rum för barn är en människa som kan fylla ut en hel scen med sin energi trots att hon måste sitta vid ett skrivbord på grund av en skadad fot. Katti uppmanade oss att använda rummet, ställ böcker i en labyrint på golvet, har ni kollegor som spelar instrument, låt dem repa mellan bokhyllorna, plocka in djur på biblioteken (sådana som inte ger allergiska besvär förståss), utveckla det sinnliga biblioteket. Sångstunder finns på de flesta bibliotek när barn och föräldrar kommer och sjunger ”blinka lilla stjärna” och ”var är tummen” men vill ni på riktigt få med föräldrarna i sången så prova att stoppa in lite Abba och Carola mitt bland alla barnvisor! En sista liten uppmaning våga prova nya idéer, om man gör fel så lär man sig mer och snabbare!

 

 
Lena Lundgren

 

Om ni inte redan har skriften ”Språk som rikedom: en möjlighet för Fisksätra, en utmaning för Nacka kommun” så beställ den. Lena Lundgren har utvärderat projektet ”Språk som rikedom” so, drevs vid Fisksätra bibliotek. I det mångkulturella Fisksätra har man valt att se flerspråkighet som en resurs för individ och samhälle och inte som ett problem. Lena berättade om hur biblioteket sträcker sig utanför de traditionella ramarna för biblioteksverksamhet för att fånga upp och tillgodose behoven och önskemålen i samhället. Vad har ni för mål på era bibliotek? På Fisksätra bibliotek har man som mål att något av barnen som växer upp på området en dag ska sitta i riksdagen.

 

På kvällen fick vi besöka det väldigt fina biblioteket i Tönsberg. Biblioteket är byggt på en gammal klosterruin och på bottenplan finns några ruinväggar bevarade. I dessa ruiner fick vi på kvällen bevittna ett fantastiskt föreställningsbokprat med två små grå gubbar (dockteater). Gubbarnas härjande i biblioteket kunde man även bevittna på tv-skärmar runt om i biblioteket (t.ex. instoppade i bokhyllorna) då de bland annat bråkade så att böckerna for genom luften, eller undersökte böcker.

 
Dag två inleddes med ett framförande på piano av en ung kille från musikskolan samt en tjej som spelade dragspel, superhäftigt! Därefter föreläsning av Merethe Frøyland som doktorerat i förmedlingspedagogik på museer. När man står inför ett förmedlingsuppdrag (sagostunder, bokprat, biblioteksvisningar osv.) så är det ett par frågor som man alltid bör ställa sig; Vad vill jag förmedla, till vem, varför och hur? På frågan om ”vem” så finns det en risk om svaret är ”alla” eftersom alla är en väldigt stor grupp som inbegriper stora och små, de som kan mycket och de som kan lite, de som är intresserade och de som är ointresserade. När du ska förmedla fundera på vilka kunskaper och upplevelser som betyder något för dig och som engagerar dig, det är viktigt att förpacka förmedlingen så att mottagaren förstår. Merethe plockade in en teori från psykologin om Multipla intelligenser (MI av Howard Earl Gardner) som väldigt kortfattat kan sägas gå ut på att människan har flera olika intelligenser som gör att vi lär på flera olika sätt. Några lär sig kanske bäst genom att samarbeta (interpersonell intelligens), någon annan genom att läsa (språklig intelligens), ytterligare någon lär sig genom att får uttrycka sig med kroppen (kroppslig intelligens). De olika intelligenserna utesluter inte varandra utan kan komplettera varandra Och hur kopplar vi detta till biblioteken? Jo i vårt förmedlande arbete ska vi försöka tänka på att använda flera aktiviteter och rikta oss till mer än en typ av intelligens för att på så vis ge många erfarenheter och många olika vinklar.

 

En stor eloge och ett stort tack till våra Norska kollegor för en toppenkonferens!

 

/Amira Sofie Sandin

Alfonsverksamheten

Bibliotekarie på Andersbergs bibliotek

Onsala bibliotek

Samhället Onsala ligger vid havet utanför Kungsbacka. Här bor ungefär 11 000 personer. Onsalas bibliotek ligger i Kapareskolan, som har årskurserna 6 till 9 med cirka 470 elever. Biblioteket fungerar både som folk- och skolbibliotek och har en entré från skolan och en utifrån. Det är öppet 24 timmar i veckan för allmänheten och ytterligare 7 timmar i veckan för skolan.
 
Biblioteket deltar i projektet Synliggör biblioteket och hoppas därigenom bli mer kända i lokalsamhället. De vill nå fler Onsalabor, exempelvis barnfamiljer, nyinflyttade och dem som använder biblioteket på Fyren inne i Kungsbacka och kanske inte känner till att Onsala bibliotek är öppet för allmänheten. I bästa fall kan de också locka några ”mentala biblioteksbesökare”, alltså de som tänkt att de ska gå till biblioteket men som behöver en extra knuff för att det ska bli av.
 
Varannan vecka har personalen bokprat för alla elever i 6:an och 7:an. Det blir ett positivt avbrott i lektionerna när bibliotekspersonalen kommer på besök. Två gånger i veckan tar biblioteket emot prao-elever från 7:an. Eleverna som kommer får lära sig hur biblioteket fungerar och de får också en introduktion om databaser och informationssökning. Under hösten lanseras bokcafé för högstadiet. Då hoppas man få eleverna att stanna en timme efter skolan för att diskutera på förhand utvalda böcker. Många elever reser med buss och därför passar tidig eftermiddag bra för aktiviteter.
 

Biblioteket samarbetar regelbundet med BVC som kommer dit med föräldragrupper. Biblioteket arrangerar dessutom barnteater och har regelbundet ”Rimma och ramsa med de minsta” för små barn och deras föräldrar. I samband med arrangemang förekommer också samarbeten med föreningar och lokala företag. De föredrag man har är ofta av praktisk art, till exempel ”Stickat och sytt – gammalt blir nytt” tillsammans med Hembygdsgillet den 19 oktober. I år arrangeras också en bilderboksbuffé tillsammans med bokbussen. Det är en bokpresentation som riktar sig till föräldrar med förskolebarn.
 
Det bästa med Onsala bibliotek är att personalen kommer nära sina låntagare. –Vi lär känna våra låntagare och får bra feedback bland annat genom att de vågar fråga efter medier vi inte har inne - eller efter oss, om vi varit borta några dagar.

På biblioteket arbetar Åsa Åkerlund, Sofi-Charlott Lundberg och Elisabet Berger. Under hösten får de förstärkning av praktikanten Susanna.
 
/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Knäreds bibliotek

En halv trappa ner i en av skolans gula tegelbyggnader ligger Knäreds bibliotek, som är en integrerad filial i Laholms kommun. Biblioteksrummet är inte större än ett klassrum och här samsas bokhyllor, lånedisk, barn- och vuxenavdelning, internetdatorer, samt en läshörna. Det är ”compact living” med rum i rummet och resultatet är ett riktigt mysigt och trevligt bibliotek.

Knäred är ett samhälle två mil utanför Laholm och skolan har ca 180 barn från förskoleklass till sexan. Biblioteket har legat i skolan sedan 1990-talet. Tidigare låg det i en annan del av samhället, flytten var en klar förbättring för skolan då eleverna tidigare måste ta en promenad i cirka tio minuter för att komma dit.

På biblioteket arbetar Boel Rosengren och har så gjort sedan 2002. Till sin hjälp har hon en assistent som kommer några timmar i veckan. Innan Boel utbildade sig till bibliotekarie arbetade hon faktiskt i samma skola, men då som lärare. Efter att i flera år ha arbetat som bibliotekarie i Laholm och Halmstad blev hon erbjuden tjänsten i Knäred. – Det här är min belöning efter många års slit, tänkte Boel när hon fick jobbet och det märks verkligen att hon trivs bra.

Förutom i Knäred arbetar hon också på skolbiblioteket i Vallberga. För några år sedan gjordes en översyn över skolornas behov av biblioteksservice från filialer och bokbuss. Båda skolorna finansierar nu delar av Boels tjänst.

– Det är viktigt att vara med på möten och fika för att få bra kontakt med skolans personal, det rådet brukar jag alltid ge dem som är nya skolbibliotekarier, berättar Boel. Det blir mycket lättare att fråga om saker när man träffas under rasten, både för mig och för dem. På möten är det oftast mycket annat som måste diskuteras.

Boel har många års erfarenhet av att arbeta i skolbibliotek och var också en av dem som drev ett omfattande bokpratsprojekt i Laholm på 1980-talet. Bokpratsprojektet involverade 4-5 bibliotekarier som var ute på alla skolor i kommunen och även på bokbussen. De byggde upp ett stort bestånd med bokpratsböcker som spred läslust över hela kommunen. Det var ett roligt projekt även om det var mycket jobb, Laholms bibliotek blev dessutom utsett till Årets bibliotek i samma veva, minns Boel.

Även i Knäredsskolan arbetar Boel med läsfrämjande. För de små barnen håller hon sagostunder och för mellanstadieåldern håller hon bokprat en gång per månad. För att förnya bokpratandet testar hon andra metoder, som att låta barnen bokprata för varandra. Hon jobbar också med internetsökning och källkritik, men konstaterar att det inte fungerar så bra med konstruerade övningar, bäst är när det sker i samband med projektarbeten.

Knäredsborna är engagerade i sitt samhälle och besöker biblioteket flitigt. De är måna om att biblioteket finns kvar och blir oroliga när öppettiderna minskas på sommaren. Filialen har de högsta besökssiffrorna efter bokbussen, jämfört med övriga filialer i kommunen. Till biblioteket kommer också en hel del sommargäster. Många danskar har sommarhus i skogslandskapet runt Knäred och en del blir bofasta. Även Björklidens gymnasiesärskola besöker biblioteket varje vecka. Eleverna där läser till exempel estetiska program, trädgård och hushåll. De är trevliga och det är roligt att de kommer hit, säger Boel.

Vad är bäst med att jobba på Knäreds bibliotek, undrar jag?
– Det är roligt med barnen, det är mitt stora intresse att arbeta med barn och läsfrämjande. Jag har också stor frihet att forma verksamheten inom givna ramar, men det är klart att ibland saknar jag möjligheten att bolla idéer eller att kunna peppa varandra, som man gör med kollegor. Jag har samtidigt stort utbyte av kontakten med de vuxna besökarna, det finns många storläsare i Knäred. Skolbarnen och de vuxna besökarna är två sidor av verksamheten som kompletterar varandra.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Halland i Holland

 

Under fyra dagar, 24-27 mars 2009, besökte 14 bibliotekarier från Halland bibliotek i Nederländerna. Resan följde temat Synliggör biblioteket och syftet var att studera hur de holländska biblioteken arbetar med marknadsföring och synliggörande av bibliotek. I Holland finansieras biblioteken till 20% av medlemsavgifter och under de senaste åren har många bibliotek satsat på modernisering och på att med olika metoder öka användandet.

De bibliotek vi besökte var:

• Amstelveen (Amstelland)

• Schiedam (Waterweg)

• DOK Library Concept Center i Delft

• Heerhugowaard

• IJmuiden (Velsen)

• OBA i Amsterdam

Bilder från resan finns att se på Flickr i vår fotopool Halland till Holland. Där kan alla som deltog i resan publicera sina bästa och mest intressanta bilder.

Vi hoppas att många vill dela med sig och diskutera erfarenheterna från resan. Skriv och berätta om dina tankar, synpunkter eller frågor; som en kommentar till det här blogginlägget, som ett eget blogginlägg (kontakta Linda för inloggningsuppgifter), eller skriv kommentarer direkt till bilderna i Flickr.

En workshop som uppföljning för resans deltagare planeras den 3 juni kl 16-18 på regionbiblioteket i Halmstad.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Europa Direkt Halland har flyttat in på Stadsbiblioteket i Halmstad

Hallandskontoret för Europa Direkt ligger numera på Stadsbiblioteket i Halmstad. Kontoret riktar sig till hela Halland och syftet är att öka kunskapen om EU, svara på frågor från allmänheten, samt förmedla kontakter och ge råd. Europa Direkt Halland är en del av Europeiska kommissionens informationsnätverk och finansieras av EU, Region Halland och Kulturnämnden i Halmstad kommun.

Halmstad kommun har värdskapet för Europa Direkt i Halland mellan 2009-2012 och har anställt Josefine Strömberg som EU-informatör. Hennes arbetsplats är på stadsbiblioteket, där hon bemannar Europa Direkt-informationen för allmänheten vissa tider. En stor del av arbetet består i att informera i skolor och andra organisationer. Utöver detta anordnas olika arrangemang för allmänheten, till exempel föreläsningar och debatter.

Flera arrangemang är planerade under våren:

• Öppen föreläsning om det Sveriges EU-ordförandeskap, den 16/4 kl 18.30-20 på Stadsbiblioteket i Halmstad.

• Under Europaveckan, vecka 19, kommer det att finnas europeiska bokbord på flera halländska bibliotek.

• Under Europaveckan hålls även en paneldebatt med lokala politiker från Halmstad och kandidater till Europaparlamentet, på stadsbiblioteket i Halmstad.

• En miljöutställning "EU & miljön" kommer att visas v 18-20 på Halmstad stadsbibliotek. Bland annat visar utställningen halländska EU-projekt med miljöanknytning och en del av utställningen skapas av gymnasieelever på det naturvetenskapliga Da Vinci-programmet.

• I slutet av april sker också den officiella invigningen av Europa Direkt Halland.

Europa Direkt Halland och Josefine välkomnar samarbeten och förslag på aktiviteter i hela Halland. Ta gärna kontakt med henne för att diskutera tankar och idéer kring detta.

Just nu finns information på kulturförvaltningens och bibliotekets webbsidor www.halmstad.se/bibliotek, men snart kommer en ny webbplats för Europa Direkt Halland. Ett nyhetsbrev kommer att ges ut varje månad med aktuell information och aktiviteter i Halland. För att anmäla dig till nyhetsbrevet eller om du har frågor om Europa Direkt och EU, kontakta Josefine på europadirekt@halmstad.se eller på telefon 035-13 95 71.

/Linda Tillander, Regionbibliotek Halland

Halländska bibliotek uppmärksammade i radio

Falkenbergs bibliotek har fått öronmärkta pengar från Kulturrådet till projektet Malous inspirationsväskor.

Halmstads bibliotek har jämförts med bibliotek i fyra liknande kommuner i landet och det visade sig att Halmstad har både flest besök och högst utlåning.

Båda dessa händelser har uppmärksammats i radio och på SRs nyhetssidor. Läs mer och lyssna på sändningarna:

• Nerpackad inspiration uppskattas

• Många lånar böcker i Halmstad

/Linda Tillander

Tvååkers bibliotek

Tvååker är ett villasamhälle i Varbergs kommun, bebott av ca 2500 personer och omgivet av många små lantbruk. Det ligger cirka 15 km från Varberg i riktning mot Falkenberg. Naturbruksgymnasiet Munkagård ligger i utkanten av samhället.

Ortens bibliotek ligger vid skolan, men i en egen byggnad. Det är ett integrerat bibliotek som fungerar som skolbibliotek för Bosgårdsskolan, en F-9 skola med ca 500 elever.  

När vi kommer dit slås vi av hur stort det är, biblioteket känns nästan större på insidan än på utsidan, med fria ytor, sittgrupper och många fönster. – Det är som ett litet huvudbibliotek, berättar Marianne Castellano, som arbetat i Tvååker sen 1999. Hennes kollega Jenny Persson håller med, det är lagom stort här. På biblioteket arbetar också Lorenza Palmarini, som inte var där under vårt besök.

 

Redan innan vi kom in såg vi en skylt om att det finns trådlöst nätverk. Inte så många har upptäckt det än, berättar Jenny, men vi tror att bland annat turister kommer att ha glädje av det.

Just nu håller man på att flytta om alla ungdomsböcker på avdelningarna Hcg och uHc för att placera dem i genrer. Barnen och ungdomarna tycker att det är svårt att hitta bra böcker i mängden och vill ofta hellre välja romaner från bokpratsböckerna som står i arbetsrummet. – Vi hoppas att det ska bli lättare att hitta något man tycker om nu, säger Jenny.

I samband med gallring har vi kollat hur många gånger böckerna varit utlånade, berättar Marianne och Jenny. Vi har upptäckt att böcker som inte är biblioteksband varit utlånade många fler gånger, även om det är samma titlar. Därför har vi bestämt att vi bara köper outrustade böcker. Bilderböckerna plastar vi inte ens, säger Marianne, pengarna vi sparar gör att vi istället kan köpa nya böcker när de slitits ut.

Biblioteket har även programverksamhet, framförallt för barn. En gång varje termin är det barnteater och man brukar ha sagostunder för dagis. Det finns funderingar på att starta en läsecirkel för vuxna så småningom. Vid tiden för vårt besök kunde man se en fotoutställning gjord av barnen på fritids och en utställning med gamla radioapparater, LP-skivor mm. Där fanns också fotografier av årets kandidater till Tvååkers lucia.

Marianne och Jenny tycker att styrkan med en filial är att den är lagom stor, personalen känner låntagarna och det finns utrymme för att testa nya idéer. Filialen i Tvååker har hand om alla inköp själva och är relativt självgående, det ger möjligheter för personal och låntagare att påverka biblioteket och bidrar till trivseln.

/Linda Tillander och Viktor Sarge

Torups bibliotek

Arbetet med att ta fram en biblioteksplan pågår för fullt i Hylte, vilket inspirerade mig till ett biblioteksbesök i kommunen. I Torups samhälle utanför Hyltebruk bor ca 1400 personer. Biblioteksfilialen i Torup ligger mitt i samhället och har öppet två dagar i veckan, sammanlagt 11 timmar. Den har funnits i samma lokaler sedan 1989 och ännu längre i samma byggnad. När lokalerna togs i bruk hade de hjälp av en inredningsarkitekt, vilket blev mycket bra, men sedan dess har det förstås gjorts en del omflyttningar. De snygga sittmöblerna av Bruno Mathsson är desamma, men de en gång moderna stålhyllorna har förpassats till magasinet och ersatts med hyllor i trä.

Inger Andersson arbetar på biblioteket, med hjälp av Monica Falk som kommer dit en heldag varannan månad. Inger arbetar också en dag i veckan på huvudbiblioteket i Hylte och tycker att det är guld värt att få komma dit och träffa de andra. Dessutom kan hon passa på att plocka ihop de böcker hon vill låna in till cirkulation för sina låntagare. –De böcker jag plockar hit tillfälligt från Hyltebruk blir utlånade direkt, berättar Inger.

I de stora fönstren ut mot gatan har man byggt extra breda hyllor och gjort som ett skyltfönster. –Jag försöker tänka på att ändra skyltningen, men var ambitiösare förr, säger Inger. Det är mycket jobb och man behöver hela tiden nya idéer.

Liksom på huvudbiblioteket har Torups filial också turistinformation. –Det finns en del broschyrer och material här, men det är inte så många turister som hittar hit och de som kommer kanske inte är här precis när vi har öppet, förklarar Inger.

På torsdagsförmiddagar kommer många skolklasser och när det är öppet är det verkligen en mötesplats. –Det är många som besöker biblioteket, jag får prata mycket, säger Inger. Det är socialt, familjärt och blir ibland ett riktigt tjatter. Det är en av fördelarna med att jobba på en filial, det är nära och jag känner allihop som kommer hit, det är roligt, de känner igen mig och barnen hejar ute på samhället. En annan fördel är att jag jobbar med allt, inte bara på en avdelning.

Någon gång per termin är det barnteater och hyllorna som står på hjul flyttas undan. För vuxna arrangeras Kura skymning på hösten. Utöver dessa program är det en del föreningar som använder sammanträdesrummet, bland annat en läsecirkel för pensionärer. –Förskolan har egen nyckel och när jag är här och ser att det är någon låntagare som kollar ifall det är öppet, så släpper jag oftast in dem, berättar Inger.

/Linda Tillander